Fast Julia är tvåbarnsmamma och arbetar inom äldreomsorgen upplever hon att det är förbluffande mycket med sig själv och livet som hon inte förstår. När Julia får tillgång till forskning om flickor och kvinnor med autism känner hon igen mycket av sig själv. Men är hon tillräckligt annorlunda i sitt annorlundaskap? Genom en oväntad vänskap kommer Julia i kontakt med sin konstnärliga förmåga. Hon beskriver det så här:
Det är som om jag kommit i kontakt med en starkare kraft inne i mig själv. En kraft som jag både känner och inte känner som levt långt inne i mitt allra innersta jag, och som nu ska komma fram med full styrka/…/jag vet inte om den är ond eller god, men förstår i ett enda ögonblick att från och med nu kommer mitt liv att förändras.