Mitt namn är Joanna André och jag är mamma till tre barn – Alma, Harry och Laura. Tillsammans med min blivande man, Axel, startade vi för sex år sedan en Youtube-kanal under namnet – The Swedish Family. Vi har sedan dess byggt upp en familjär och tilltalande kanal med 15–20 miljoner visningar i månaden! Jag har en bakgrund i tv-branschen och redigerar alla filmer för vår kanal.
För vår familj har läsning alltid varit centralt och viktigt och jag har länge velat skriva en bok. Och nu är det äntligen dags! För min del var det viktigt att utgå från vår egen familj – vilka slags böcker vi älskar att läsa och ha högläsning ur. Det var också viktigt med humor och spänning – och självklart är barnen hjältarna! Precis som dem är till vardags.
The Swedish Family älskas på Youtube, och nu kommer den första boken i en serie för barn i åldrarna 6-9 år.
Det spökar på äventyrsbadet är historien om en helt vanlig familj. Eller helt vanlig är den kanske inte. Mamma är pinsam och skrattar för ofta och för högt. Pappa är tankspridd och klantar sig nästan jämt. Läs mer »
Mitt namn är Annika Kjeller, en glad skåning med dialekten intakt efter en flytt till Göteborg för 25 år sedan på grund av kärleken. Här bor jag numera precis utanför staden, i Mölnlycke med man, son och två dansksvenska gårdshundar i ett hus på den allra bästa gatan. Det kan låta som en klyscha och ”så säger alla” men vi har en alldeles särskild sammanhållning bland grannarna här.
Trivs utmärkt men smygköper en spettekaka allt som oftast och känner alltid ett glädjerus i magen när jag kör över Hallandsåsen mot sydligare breddgrader (läs Malmö). I bilen sjunger jag mer än gärna och övar stämmor till kören jag är med i. Kreativitet är viktigt för mig, jag brukar säga att jag tänker i bilder och ser både privat och yrkesmässigt det stora värdet i att uttrycka känslor och tankar med händerna – skriva, måla, skapa, odla och ”göra”. En självläkande process som visade sig bli ett livsviktigt verktyg i mitt eget liv!
Min bakgrund som pedagog och pedagogista, rektor, familjehandledare och verksamhetschef har bidragit till att jag innehar mångårig erfarenhet av att arbeta med barn och unga samt deras familjer i sorg och svåra situationer, samt att samordna det systematiska kvalitetsarbetet för arbetsgrupp och ledning inom såväl utbildningssektor som ideell organisation.
Engagemanget för att ge stöd i sorg efter olika förluster tog sin början för mig i en aggressiv bröstcancerdiagnos samma vecka som vår son, då fem år, insjuknade i diabetes typ 1. Familjen letade förtvivlat efter något att hålla i när mattan under våra fötter så brutalt rycktes undan. Hälsa och välmående för samtliga i familjen utmanades under många år, stor risk för återfall och tunga biverkningar av cellgifter gjorde mig till en spillra av den person jag en gång var. Min man var anhörig till både en fru och en son med svåra sjukdomar och vårt barn var ett barn som anhörig till en mamma sjuk i cancer med döden flåsandes i nacken och med en egen kronisk sjukdom att hantera. Vår sorg och förtvivlan var avgrundsdjup!
När livet trots allt åter igen rullade på toppades det flera år senare med en oväntad hjärntumörsoperation för min del och familjen föll åter igen handlöst, var och en på sitt sätt. Stödet till vår familj kom från högst oväntade håll och det kom att betyda allt! En avgörande betydelse för min väg framåt till debuterande barnboksförfattare!
Fantastiska människor i vårt nätverk gav familjen och mig personligen under många år stöd på olika sätt genom kärleksfulla och medmänskliga handlingar. Inom mig såddes det ett frö av förundran, att det stödet kom att betyda så mycket för min egen förmåga att fylla på med energi. Det gav mig en oanad styrka och kraft att på nytt skapa trygghet för mig, mitt barn och min familj. Att hitta livsglädjen!
Man kan inte lösa eller återkalla det som händer eller har hänt men man kan återta en ny form av kontroll, tända livsgnistor och därmed skapa framtidshopp! Jag vet!
Att sprida framtidshopp och tända livsgnistor i sorg efter olika förluster, för små och deras stora individer – det är just det jag gör idag genom det egna företaget K Mentorway AB. På en del av min tid hittar ni även mig som verksamhetsutvecklare på Kraftens hus Göteborg, en mötesplats för cancerberörda.
Idag är jag den där grannen på gatan som kan ge tillbaka stöd och medmänsklighet när livet utmanar. I det lilla ligger det stora och tillsammans gör vi skillnad som bidrar till hälsa och välmående!
Det är på riktigt så oerhört viktigt att finnas där för varandra!
Jag heter Ariana Damon och representerar ett litterärt partnerskap tillsammans med min make, som är cirka 14 år äldre än jag. Vi delar en passion för litteratur och berättande, och blandar fantasi med verklighet. Vi har båda ursprung i ett land där kulturarbetare som kritiserar regimen avrättas och deras familjer utsätts för förtryck. För att skydda vår släkt skriver vi under pseudonym.
Min make skriver mest, medan jag bidrar med fantasi, PR i sociala medier och är ansiktet utåt för Ariana Damon. Vi väver samman våra livserfarenheter i vårt skrivande med målet att underhålla, väcka eftertänksamhet och ge insikter som berikar.
Vår debutroman utvecklades från spontan brainstorming till ett noggrant bearbetat verk. Med vår pågående, ännu ej utgivna andra bok, har vi infört en tydligare struktur och strävar efter att leverera ett klart och starkt budskap. Vi drömmer om att en dag kunna skriva på heltid, ständigt förbättra vårt hantverk och djupt beröra våra läsare. Jag hoppas innerligt att vår anonymitet respekteras.
I en värld där nästan alla män plötsligt förlorar sin intimitetsförmåga, tar Ariana Damon med läsaren på en djärv resa i “<em>Jakten på den sista älskaren</em>”. Läs mer »
Äntligen låg den där på bordet! Boken jag arbetat med i flera år. Nu fanns den i sinnevärlden! Till salu där böcker säljs!
Jag har skrivit i hela mitt vuxna liv, artiklar, faktaböcker, prator till tv-inslag, men aldrig en skönlitterär bok.
Så ville jag någonting annat. Det började med att jag gick kurser i att skriva gestaltande, först vid Långholmens folkhögskola i Stockholm. Där fick vi skriva i alla genrer, roman, novell, dikt, dramatik. Det var roligt.
Det fortsatte med Författarakademin, där kravet var att vi till varje möte skulle ha skrivit minst fem A4-sidor på vårt projekt. För då hade jag nämligen ett projekt, en idé hade tagit form i mitt huvud. Jag skulle skriva om hur livet kan se ut i Sverige, för några helt vanliga människor, efter den klimatkollaps som förmodligen kommer att inträffa inom några decennier. Men det skulle finnas hopp, det fick inte bli en dystopi.
Så fortsatte det. Jag skrev och skrev, det blev en bok. Det var det roligaste jag någonsin gjort.
Sonja, Bosse och Lena söker nya möjligheter att överleva i en by i Småland, när klimatkollapsen och den auktoritära överheten tvingar dem att ge sig av från storstan. De ska bli småbrukare i sina forna fritidshus. Det är ont om mat så all tillgänglig mark ska odlas upp, till och med gräsmattorna runt deras hus. Läs mer »
Mitt namn är Emelie Bodin, är nyss fyllda 35 år. Jag bor på en liten ort i Västergötland i villa med man och tre barn. På fritiden älskar jag utomhusaktiviteter – allt ifrån en lugn skogspromenad till skidåkning under vintertid, naturen är min plats.
Jag har älskat att skriva så länge jag kan minnas, det har alltid varit min kran. När jag för ett och ett halvt år sen öppnade kranen helt flödade orden ut, bokstav efter bokstav fyllde de tomma bladen och min debutroman tog form.
Till vardags arbetar jag som ekonom med juridisk kompetens, att skriva och få använda det fria ordet är för mig en absolut nödvändig motpol till det annars så strikta ramarna jag behöver förhålla mig till i mitt ordinarie jobb.
Som det är nu trivs jag med kontrasten i att få arbeta med det jag gör, som för att hålla fötterna på jorden eller hindra mig själv från att sväva iväg i skrivandets förtrollande värld. I en förlängning kanske författarskapet skulle kunna bli en heltidssysselsättning, men efter jag går helt på känsla i allt jag gör är dagsläget helt i linje med min inre röst.
Hur som helst är jag nu, overkligt nog, en debuterande författare som hoppas på att få dela många fler skrivna ord med omvärlden. I stort eller smått är mindre viktigt – bara hjärtats röst följs kommer skrivandet därefter.
Lyfte man blicken ovanför lyktornas sken kunde man se hur de mörkt gröna talltopparna mötte den ljusa sommarnattshimlen. Just i denna sena timma var ljuset något alldeles speciellt, dunkelt på något vis. Finnskogen bar på en magi som inte gick att förklara. Tonerna av kvällens sista låt klingade ut. Läs mer »
Jag önskar att jag hade börjat skriva mycket tidigare, men universum hade sin gång och jag försöker lita på den.
Jag heter Elin Heldin och började skriva för några år sedan, när barnen var små och det fanns mycket som behövde komma ut, både ord och historier och karaktärer.
Jag arbetar till vardags som landskapsarkitekt men trots att det kan vara ett kreativt yrke behövde jag mer av den varan, en plats att kunna få helt bestämma och skapa det jag vill utan regler eller ramar. Samtidigt som jag började skriva på Alla hennes monster började jag också illustrera till den: världen, karaktärerna, magisystemen och kopplingar i handlingen – och tack vare det arbetssättet kom jag närmare den slutliga historien. Världen runt oss är en perfekt inspiration till en fantasyhistoria och för mig är det inte så mycket fantasy utan bara en förlängning och en metafor för det verkliga livet. Min huvudkaraktär Helmis upplevelser och insikter är egentligen inte så långt ifrån det jag tror att de flesta av oss omges av, bara i en något uppskruvad takt och intensitet.
Jag är uppvuxen i Uppsala och många av miljöerna som inspirerat mig är tagna härifrån, dock med fiktiva namn. Dessutom har mina somrar i semesterorten Båstad gett mig ytterligare inspiration till det lilla samhället jag kallar Rödviken.
Att skriva är den absolut bästa terapiformen och jag önskar att alla fick testa på hur det kan vara att ledas av en karaktär och en historia, som om den skrev sig själv, samtidigt som man får klarhet och insikt i sitt eget liv.
