Najbliži srodnik

”Den andra romanen av den mycket begåvade författaren Emin Musaefendić, med titeln Den närmaste släktingen, tar oss in i exilens oberättade historia. Efter att ha förlorat sin far i koncentrationslägret och räddat resten av sin familj i ett avlägset och iskallt skandinaviskt land, avslöjar huvudpersonen i denna roman för oss olika dimensioner av försvinnandet. Inte bara den som är gömd någonstans i en massgrav har försvunnit, hans släktingar har också försvunnit i sorgens lidande och att inte tillhöra avlägsna och främmande världar, de samhällen vi kände till har också försvunnit, rättvisan har försvunnit även som en idé. Och allt detta i exilvärlden, som, även om den är formellt arrangerad till nonsens, är full av osäkerhet och fobier. I en sådan värld står hjälten i denna roman ensam som en man som har passerat bortom döden och permanent har genomskådat alla order, så ingen kan ljuga honom en berättelse om regeringar och arméer som kämpar för mänsklighetens välfärd. Den här romanen är en kraftfull och övertygande berättelse, den samlade livsvägen för en man som bröt sig loss från dödens famn i Prijedors koncentrationslägren och gick på jakt efter ren överlevnad, men också meningen med livet. Och allt detta i en avlägsen värld, utan de närmaste släktingarna som – efter att ha kommit till, till synes tryggare, samhällen – förtärdes av galenskap, förfall och narkotika. I berättelsen är nyckelfiguren den frånvarande fadern, vars försvinnande avslöjar otroliga brister inte bara i livet för hjältarna i denna roman, utan också i världens konstitution och alla dess slagord. Den närmaste släktingen erbjuder oss en sorglig och obeskrivlig odyssé av den del av världen som lever i exil, vilket vi kommer att lakoniskt kalla diaspora. Värd både att publicera och läsa Den närmaste släktingen är en roman som kan läsas i ett andetag.” Amila Kahrović Posavljak ****************************** Emin Musaefendić föddes 1969 i Maglaj, Bosnien i Hercegovina. Han avslutade grundskolan och gymnasiet i sin hemstad. Studerade agronomi, biologi och ekonomi i Zagreb, Sarajevo och Oslo, utan att ta examen från någon fakultet. Sedan 1993 bor och arbetar han i Oslo.