Bolovanje
Författare | |
---|---|
Förlag | Daorson |
Genre | Utländska berättare |
Format | Häftad |
Språk | |
Antal sidor | 271 |
Vikt | 318 gr |
Utgiven | 2023-01-06 |
SAB | Hmfu.01 |
ISBN | 9789198631357 |
[Sjukfrånvaron] Författarens fru, Samira Ajanović, dog den 6 september 2021, ungefär tio år efter att hon fick diagnosen lungcancer.
I mitten av februari 2021 la hon sig i sängen på grund av en fruktansvärd huvudvärk. Smärtan spred sig så småningom i hela kroppen och hon kom inte upp ur sängen under hela det följande halvåret. De sista sex dagarna av sitt liv tillbringade hon på Bräcke Diakoni i Göteborg.
Samira led fruktansvärt i månader och dog tidigare än hon behövde eftersom hon inte fick ordentlig medicinsk hjälp i ett av världens rikaste länder.
Den totala kollapsen av den svenska sjukvården som å ena sidan led under den liberala kapitalismens slag, och å andra sidan den pandemi som inträffade 2020, är sammanhanget där sjukfrånvaron inträffade – den process som beskrivs i den här boken.
Sjukdomen, som vetenskapen fortfarande inte har hittat ett botemedel mot trots fascinerande tekniska framsteg på många andra områden, är denna boks centrala tema.
Berättelsen presenteras genom reminiscenser i essästil om livet, åldrandet, kärleken, sjukdomen och döden – som har sitt ursprung i fragment ur författarens och hans bortgångna hustrus liv.
Midhat ”Ajan” Ajanović, född 20 oktober 1959 i Sarajevo, där han tog examen 1983 från institutionen för journalistik. Under 1980-talet och början av 1990-talet arbetade han som journalist och redaktör för ledande bosniska dagstidningar och veckotidningar. Han har bott med sin familj i Göteborg sedan 1994 och har sedan slutet av 1990-talet arbetat som högskolelärare i media vid flera svenska lärosäten (Konstfack, Göteborgs universitet, Högskolan Väst…). År 2009 framlade han Sveriges andra doktorsavhandling inom området filmanimation. Utöver det pedagogiska arbetet är han även verksam som författare, och tidvis som karikatyrtecknare. Hans romaner, där handlingen ofta placerats i bosniska eller jugoslaviska miljöer, finns till stora delar publicerade på både bosniska, kroatiska och svenska.