Fronesis 78-79. Yttrandefrihet
| Författare | |
|---|---|
| Medverkande | |
| Förlag | Fronesis |
| Genre | Samhälle, politik och debatt |
| Format | BF |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 256 |
| Vikt | 368 gr |
| Utgiven | 2023-06-08 |
| SAB | Oc.01 |
| ISBN | 9789198556872 |
YTTRANDEFRIHET
Fronesis nr 78–79 är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren – och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbetsrättsspecialisten Friedrich Heger skriver om konflikten mellan lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet. Vi publicerar den ursprungliga versionen av den skotske upplysningsfilosofen David Humes essä om tryckfriheten. Den amerikanske kulturhistorikern Robert Darnton jämför censurens sätt att fungera i Frankrike fram till 1789 och i Östtyskland fram till 1989. Tidningen Arbetets siste chefredaktör Bo Bernhardsson skriver om den avsomnade A-pressen och frågar sig hur den nuvarande ägarkoncentrationen påverkar möjligheterna till opinionsbildning. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun diskuterar den nya digitala halvoffentligheten utifrån den tyske filosofen Jürgen Habermas nya skrift.
Vidare: den ungerska historikern Andrea Petö skriver exklusivt för tidskriften om den avskaffade akademiska friheten i Ungern. Den finländska filosofen Nora Hämäläinen belyser hoten mot forskningens frihet i form av bland annat politiskt styrd finansiering och toppstyrning. Queerteoretikern Jack Halberstam uppfattar triggervarningar som ett sätt att osynliggöra marginaliserade grupper. Översättaren Johanna Hedenberg diskuterar strykning av känsliga ord i äldre texter som ett svek mot verk, författare och läsare. Den politiska filosofen Teresa M. Bejan utreder innebörden av parrhesia och isegoria i antikens Athen och knyter dem till dagens yttrandefrihetsdiskussioner. Och vi publicerar en klassisk text av den tysk-amerikanske sociologen Lewis A. Coser om den politiska eller religiösa sekten, där man inte kan säga någonting alls.
Fronesis nr 78–79 är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren – och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbetsrättsspecialisten Friedrich Heger skriver om konflikten mellan lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet. Vi publicerar den ursprungliga versionen av den skotske upplysningsfilosofen David Humes essä om tryckfriheten. Den amerikanske kulturhistorikern Robert Darnton jämför censurens sätt att fungera i Frankrike fram till 1789 och i Östtyskland fram till 1989. Tidningen Arbetets siste chefredaktör Bo Bernhardsson skriver om den avsomnade A-pressen och frågar sig hur den nuvarande ägarkoncentrationen påverkar möjligheterna till opinionsbildning. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun diskuterar den nya digitala halvoffentligheten utifrån den tyske filosofen Jürgen Habermas nya skrift.
Vidare: den ungerska historikern Andrea Petö skriver exklusivt för tidskriften om den avskaffade akademiska friheten i Ungern. Den finländska filosofen Nora Hämäläinen belyser hoten mot forskningens frihet i form av bland annat politiskt styrd finansiering och toppstyrning. Queerteoretikern Jack Halberstam uppfattar triggervarningar som ett sätt att osynliggöra marginaliserade grupper. Översättaren Johanna Hedenberg diskuterar strykning av känsliga ord i äldre texter som ett svek mot verk, författare och läsare. Den politiska filosofen Teresa M. Bejan utreder innebörden av parrhesia och isegoria i antikens Athen och knyter dem till dagens yttrandefrihetsdiskussioner. Och vi publicerar en klassisk text av den tysk-amerikanske sociologen Lewis A. Coser om den politiska eller religiösa sekten, där man inte kan säga någonting alls.
