Fronesis 66-67. Genetik och ras
Författare | |
---|---|
Förlag | Fronesis |
Genre | Kulturhistoria och allmän humaniora |
Format | BF |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 197 |
Vikt | 450 gr |
Utgiven | 2020-06-25 |
ISBN | 9789198556810 |
GENETIK OCH RAS
I Fronesis nr 66–67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras i en rad översatta och nyskrivna texter av såväl genetiker som samhälls- och kulturvetare. Syftet är att introducera en tvärvetenskaplig debatt som i Sverige inte förts utanför akademin. Vi har översatt två texter av den banbrytande amerikanske populationsgenetikern och marxisten Richard Lewontin, vars kritiska analys av rasbegreppet inbegriper både dess vetenskapliga och dess sociala komponenter. Den svenske genetikern Bengt Olle Bengtsson ger i en intervju en bakgrund till Lewontins gärning samt till frågan om ras inom den genetiska forskningen.</br> I och med den fullständiga sekvenseringen av det mänskliga genomet, som slutfördes några år efter millennieskiftet, skedde ett paradigmskifte inom de medicinska vetenskaperna. Bland annat ökade intresset för genetisk variation både inom och mellan olika grupper, ofta kategoriserade utifrån ras, nation eller etnicitet. Med bakgrund i kritisk etnicitetsforskning och medicinsk sociologi undersöker Anna Bredström och Shai Mulinari populationsgenetiska kartläggningar av den »svenska populationen«. De ställer frågan vad som händer med den sociala kategorin svensk när den tillskrivs en genetisk komponent. </br> I numret diskuteras även de genetiska teknikernas inverkan på vår förståelse av ursprung och gemenskap. Flera kommersiella företag erbjuder i dag DNA-testning för släktforskare eller nyfikna privatpersoner på jakt efter sitt »sanna genetiska ursprung«. Inom forskningsfältet arkeogenetik har populationsgenetik och DNA-analys blivit viktiga verktyg i utforskandet av mänsklighetens tidiga historia. Anna Källén, arkeolog med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier, diskuterar hur föreställningar om svenskhet konstrueras med hjälp av genetiska begrepp och teorier. Den kanadensiska antropologen och vetenskapsforskaren Kim TallBear granskar synen på ursprunglighet inom populationsgenetiken och hur denna förhåller sig till ursprungsbefolkningarnas egna definitioner av tillhörighet och identitet.</br> Innehåll i Fronesis nr 66–67 (197 sidor): </br> Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari och Mani Shutzberg: Ras i genetikens tidevarv </br>Shai Mulinari: Ras och genetiska skillnader. Introduktion till avsnittets texter </br>Bengt Olle Bengtsson intervjuad av Shai Mulinari: Om genetisk likhet och skillnad </br>Richard Lewontin: Rasmässig variation hos människan </br>Richard Lewontin: Den förvirrade diskussionen om mänskliga raser </br>Steven Rose: Begreppet heritabilitet har passerat bäst före-datum </br>Mani Shutzberg: Medicin, ras och genetik i den postgenomiska epoken. Introduktion till avsnittets texter </br>Anna Bredström och Shai Mulinari: Svenska gener? Om stratifierad precisionsmedicin och genetikens etniska gränsdragningar </br>Catherine Bliss: Hälsorättvisa i postgenomikens epok </br>Anna Bredström: Arkeogenetikens berättelser om identitet, blandning och ursprung. Introduktion till avsnittets texter </br>Anna Källén: De första svenskarna – arkeogenetik och historisk identitet </br>Daniel Strand: 0,01 procent. Genetik, ras och åtskillnadens metodologi </br>Kim TallBear: Det genografiska projektet </br>Anna Bredström: DNA bortom genetiken. Introduktion till avsnittets texter </br>Disa Helander: DNA-test som migrationskontroll. Ett sätt att »göra familjer« </br>Alondra Nelson: Försoningsprojekt </br> Redaktörer: Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari och Mani Shutzberg.
I Fronesis nr 66–67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras i en rad översatta och nyskrivna texter av såväl genetiker som samhälls- och kulturvetare. Syftet är att introducera en tvärvetenskaplig debatt som i Sverige inte förts utanför akademin. Vi har översatt två texter av den banbrytande amerikanske populationsgenetikern och marxisten Richard Lewontin, vars kritiska analys av rasbegreppet inbegriper både dess vetenskapliga och dess sociala komponenter. Den svenske genetikern Bengt Olle Bengtsson ger i en intervju en bakgrund till Lewontins gärning samt till frågan om ras inom den genetiska forskningen.</br> I och med den fullständiga sekvenseringen av det mänskliga genomet, som slutfördes några år efter millennieskiftet, skedde ett paradigmskifte inom de medicinska vetenskaperna. Bland annat ökade intresset för genetisk variation både inom och mellan olika grupper, ofta kategoriserade utifrån ras, nation eller etnicitet. Med bakgrund i kritisk etnicitetsforskning och medicinsk sociologi undersöker Anna Bredström och Shai Mulinari populationsgenetiska kartläggningar av den »svenska populationen«. De ställer frågan vad som händer med den sociala kategorin svensk när den tillskrivs en genetisk komponent. </br> I numret diskuteras även de genetiska teknikernas inverkan på vår förståelse av ursprung och gemenskap. Flera kommersiella företag erbjuder i dag DNA-testning för släktforskare eller nyfikna privatpersoner på jakt efter sitt »sanna genetiska ursprung«. Inom forskningsfältet arkeogenetik har populationsgenetik och DNA-analys blivit viktiga verktyg i utforskandet av mänsklighetens tidiga historia. Anna Källén, arkeolog med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier, diskuterar hur föreställningar om svenskhet konstrueras med hjälp av genetiska begrepp och teorier. Den kanadensiska antropologen och vetenskapsforskaren Kim TallBear granskar synen på ursprunglighet inom populationsgenetiken och hur denna förhåller sig till ursprungsbefolkningarnas egna definitioner av tillhörighet och identitet.</br> Innehåll i Fronesis nr 66–67 (197 sidor): </br> Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari och Mani Shutzberg: Ras i genetikens tidevarv </br>Shai Mulinari: Ras och genetiska skillnader. Introduktion till avsnittets texter </br>Bengt Olle Bengtsson intervjuad av Shai Mulinari: Om genetisk likhet och skillnad </br>Richard Lewontin: Rasmässig variation hos människan </br>Richard Lewontin: Den förvirrade diskussionen om mänskliga raser </br>Steven Rose: Begreppet heritabilitet har passerat bäst före-datum </br>Mani Shutzberg: Medicin, ras och genetik i den postgenomiska epoken. Introduktion till avsnittets texter </br>Anna Bredström och Shai Mulinari: Svenska gener? Om stratifierad precisionsmedicin och genetikens etniska gränsdragningar </br>Catherine Bliss: Hälsorättvisa i postgenomikens epok </br>Anna Bredström: Arkeogenetikens berättelser om identitet, blandning och ursprung. Introduktion till avsnittets texter </br>Anna Källén: De första svenskarna – arkeogenetik och historisk identitet </br>Daniel Strand: 0,01 procent. Genetik, ras och åtskillnadens metodologi </br>Kim TallBear: Det genografiska projektet </br>Anna Bredström: DNA bortom genetiken. Introduktion till avsnittets texter </br>Disa Helander: DNA-test som migrationskontroll. Ett sätt att »göra familjer« </br>Alondra Nelson: Försoningsprojekt </br> Redaktörer: Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari och Mani Shutzberg.