Fronesis 64-65. Algortimer

ALGORITMER

I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid.</br> Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar. </br> Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap. </br> Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet. </br> Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor): </br> Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna </br>Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter </br>Tarleton Gillespie: Algoritm </br>Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar </br>Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning </br>Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka </br>Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter </br>Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom </br>Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism </br>Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället </br>Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter </br>Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning </br>Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet </br>Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk </br>Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg </br>Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi </br> Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.