Tidskriften Mana 1(2018) Klimatimperialism
| Serie | Tidskriften Mana |
|---|---|
| Författare | |
| Medverkande | |
| Förlag | Föreningen tidskriften Mana |
| Genre | Samhälle, politik och debatt |
| Format | BF |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 44 |
| Vikt | 166 gr |
| Utgiven | 2018-07-16 |
| SAB | O(p) |
| ISBN | 9789198346459 |
Hur hänger klimatkamp och antirasism ihop? Genom att belysa olika radikala perspektiv visar vi i detta nummer att klimatförandringar har en inneboende rasistisk natur.
Klimatförändringarnas inneboende rasism har sin härkomst i världens ekonomiska centrum. Där sker majoriteten av utsläppen, men dess konsekvenser drabbar främst världens ekonomiska periferi. Till följd av fattigdom är människorna mer sårbara för de nya förutsättningar en varmare värld innebär. Vi ser hur en tydlig gräns går mellan centrum och periferi, och att hudfärg och klass skiljer dem åt.
Vi inleder med en text baserat på ett föredrag av forskaren Vasna Ramasar om begreppet ekologisk skuld.
Forskaren Mads Barbesgaard beskriver fortsatta koloniala processer och hur de tar form i klimat kompensationsprogram, med ett exempel i Senegal.
Forskarna och miljöaktivisterna Carmen Blanco Valer och Anna Kaijser skriver var sin krönika, om den akuta vattenbristen i Peru respektive skuggplatser – de platser i världen där vi hämtar resurser och energi.
Som avslut på temat ger gästredaktörerna från Aktionsgrupp Hedvig ett perspektiv på relationen mellan klimatkamp och antifascistisk kamp.
Utanför temat får vi läsa en krönika av Tove Grönroos om det koloniala stadsbygget i Delhi, India. Vi får även läsa dikter av poeterna Wendy \"Wutäng\" Francis och Adriana Aires.
Numret innehåller dessutom ett porträtt av aktivisten Berta Cáceres, Paula Dahlberg skriver om rörelsen #nostranger, och konstkollektivet Kons(t)pirationen delar med sig av sitt manifest och affisch.
Klimatförändringarnas inneboende rasism har sin härkomst i världens ekonomiska centrum. Där sker majoriteten av utsläppen, men dess konsekvenser drabbar främst världens ekonomiska periferi. Till följd av fattigdom är människorna mer sårbara för de nya förutsättningar en varmare värld innebär. Vi ser hur en tydlig gräns går mellan centrum och periferi, och att hudfärg och klass skiljer dem åt.
Vi inleder med en text baserat på ett föredrag av forskaren Vasna Ramasar om begreppet ekologisk skuld.
Forskaren Mads Barbesgaard beskriver fortsatta koloniala processer och hur de tar form i klimat kompensationsprogram, med ett exempel i Senegal.
Forskarna och miljöaktivisterna Carmen Blanco Valer och Anna Kaijser skriver var sin krönika, om den akuta vattenbristen i Peru respektive skuggplatser – de platser i världen där vi hämtar resurser och energi.
Som avslut på temat ger gästredaktörerna från Aktionsgrupp Hedvig ett perspektiv på relationen mellan klimatkamp och antifascistisk kamp.
Utanför temat får vi läsa en krönika av Tove Grönroos om det koloniala stadsbygget i Delhi, India. Vi får även läsa dikter av poeterna Wendy \"Wutäng\" Francis och Adriana Aires.
Numret innehåller dessutom ett porträtt av aktivisten Berta Cáceres, Paula Dahlberg skriver om rörelsen #nostranger, och konstkollektivet Kons(t)pirationen delar med sig av sitt manifest och affisch.
