Bergslagshistoria. Årgång/årsbok 28/2016

Stadsantikvarie Anna Götzlinger berättar om Maria Regina Lennqvist och Emanuel Lindwall, två livsöden i Eskilstuna Fristad vid 1800-talets början. De är borta idag, men husen de bott i och spåren de lämnat i arkiven finns kvar. Arkivarie Magnus Jerlström skildrar sedan Stripastrejken som ägde rum åren 1925–1927, en av landets på sin tid mest uppmärksammade arbetsmarknadskonflikter som också fick politisk betydelse. Släktforskaren Elisabeth Thorsell tecknar med hjälp av bouppteckningsmaterial ett porträtt av Anna Forsberg, gruvpiga vid Nordmarks gruvor i Värmland vid sekelskiftet 1700–1800. Därefter berättar arkivarie Oskar Nilsson historien om Bergslagsbanan, Sveriges på sin tid största privata järnvägsbolag. Bergslagsbanan spelade under perioden 1879–1947 en central roll för bergslagsregionens ekonomiska utveckling, men makten över bolaget låg i Göteborg. Bergsmännen spelar en stor roll i Bergslagens historia. Kommunarkivarie Göran Ekberg skildrar ett bergsmannauppror i södra Dalarna på 1610-talet. Antikvarie Jan-Olof Montelius tar sedan vid och behandlar forkörningen och dess roll i äldre tiders järnhantering med fokus på Furudals bruk i Dalarna. Uppsatsen ger mycket kunskap om kommunikationer och väghållning i 1700- och 1800-talens Bergslagen. Årsboken avslutas med att byggnadsantikvarie Mia Geijer och professor Maths Isacson berättar om Bergslagens moderna kulturarv och hur det belysts ur olika aspekter vid resandeseminarier.