Sven A Nilsson : forskaren och människan

Historiker försvinner lätt under glömskans horisont, när de inte längre är aktiva. Sven A. Nilsson, som var professor i Uppsala från 1955 till sin pensionering 1980, hör verkligen till dem som gjort sig förtjänta av eftervärldens fortsatta uppmärksamhet. När Gunnar Artéus nu gjort honom till föremål för en biografisk studie, är detta alltså helt på sin plats. Artéus, som själv inte tillhört skaran av Nilssons direkta lärjungar, vilket kan vara av värde när man vet hur uppburen Nilsson var av sina många adepter, har fokuserat sin framställning på Nilssons vetenskapliga nyvinningar. I centrum står hans forskningar om ett samhälle präglat av krigsmaskineriets krav. Nilsson gjorde nyskapande insatser för att förstå hur detta samhälle fungerade från dess början under 1500-talets slutskede till dess kulminationspunkt under andra hälften av 1600-talet. Med indelningsverket blev finansieringen av en överdimensionerad krigsmakt satt i system. Hur kungarna manövrerade riksstånden, inte minst adeln, att godta denna utveckling är en viktig del av den insatsen. Artéus korta bok förtjänar att läsas av alla som är intresserade av hur en ny kunskap om den fascinerande ”stormaktstiden” växt fram. På köpet får man en viss insyn i hur en framstående historiker arbetat. Rolf Torstendahl