Processuella avtal i brottmål

Domstolarnas måltillströmning visar att antalet mål med stora mängder information ökar stadigt och att det blir allt vanligare med flera med- och motparter i rättegångarna. Inte helt sällan drar förfarandet ut på tiden, något som är betänkligt ur ett perspektiv av en rättvis rättegång. Av stort intresse är därför om parterna i ett brottmål kan träffa processuella avtal t.ex. om den bevisning som ska upptas vid rättegången, rörande omständigheter som har betydelse för påföljden eller som rent av kan medföra åtalsunderlåtelse. Näraliggande är bevisning genom ett s.k. kronvittne eller att en misstänkt eller redan dömd person vittnar för åklagaren enligt en sådan överenskommelse. Förutom att skynda på förfarandet medför processuella avtal bl.a. att behovet av tvångsmedel minskar, och att tiden som misstänkt och frihetsberövad kortas av. Målsägare och efterlevande anhöriga får kunskap om vad som hänt med närstående, och risken för inställda rättegångar blir klart mindre. Boken diskuterar kring reglerna i RB och BrB som visar att part på olika sätt har inflytande över ramen för processen och beslutsunderlaget, direkt som indirekt. Bl.a. kan den misstänkte påräkna strafflindring när han erkänner brott eller annars medverkar frivilligt i förfarandet. Liknande regler i andra länder lyfts fram som en jämförelse. Vidare uppmärksammas målsägarens rätt att i vissa fall träffa en förlikning med gärningsmannen om ekonomisk gottgörelse för brottet, som då avskär åklagaren från att väcka talan.