Det är aldrig försent

I denna antologi berättar ett antal dömda, som tidigare dömts (minst tre gånger) till kriminalvårdspåföljer (skyddstillsyn eller fängelse) och som under minst sex år tillbaka inte längre är aktuella i kriminalvården.
Flera av dem har dömts till minst fem tidigare fängelsestraff. Det har inte alltid varit någon enkel väg tillbaka till samhället och de är värda respekt för sina ansträngningar.
De intervjuer som redovisas är ett urval av intervjuer som jag tidigare genomfört och publicerat i rapporten ”Tidigare dömda” (2009) Kriminalvården, Norrköping. De intervjuade har skriftligt medgivit att deras uppgifter blivit publicerade och sin rätt att avstå från att bli intervjuade.
Denna bok är mera ett debattinlägg än rapporten och avsikten har varit att nyansera bilden och betona att det är ett intresse för samhället att återfallsdömda inte fortsätter att begå brott. Därför är det viktigt att diskutera kring vilka åtgärder eller vilka för-hållande som gynnar att de inte fortsätter begå nya brott.
Jag kan inte presentera någon enkel lösning på hur det skall gå till men hoppas kunna bidra med några synpunkter.
I antologins första avdelning är det de intervjuades egna berättelser som redovisas och i andra avdelningen är det mera jag som sammanfattar och har åsikter.