För inte så länge sedan

”Nu tvingas jag att tillgripa sonden igen och det är troligt att jag då finner döden, direkt eller indirekt. Men vad spelar det för roll? Kan man inte armbåga sig fram, är livet ett lidande i armod.” (kvinna 22-år, förlovad, 1934) Elise Ottesen-Jensens engagemang väcks av moderns arton födslar och systerns olycka. Sitt liv ägnar hon åt kampen för sexualupplysning. Grundar RFSU. Lydia reser ifrån ett bekvämt liv i New York för att med tolv barn hamna i en lusig sågverksbostad på Sundsbruk. Storgodsägarfrun Esters familj går i konkurs. Hon och maken bygger en framtid som kolonister i myrmarkerna. ”Glädjeflickan” Ruth lämnar sin ”oäkting” på kyrktrappan, ångrar sig, tar ett beslut och söker friheten som tvätterska. Lisa och Astrid avskyr fårull och utbildar sig till lärare och sjuksköterska. De blir moderna kvinnor i 1950-talsanda. Dalkullan Susanna sköter gravar i Stockholm, går på Brunnsvik, utbildar sig till lärare och hamnar på Fogelstad. Fogelstadskvinnorna söker sambandet mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmet och samhället, den enskilde och det allmänna. Ett tack till er Förmödrar som kämpat för min jämställdhet, yttranderätt, rösträtt, rätten till utbildning och min rätt att vara människa i min egen rätt!