Sinnenas Ekologi

I tusentals generationer betraktade människan sig själv som en del av naturen, med aktiva och levande relationer inte bara till andra människor men också till andra djur, växter, mineraler och till naturfenomen som fjäll, älvar, vindar och vädermönster. Hur kunde hon förstöra den medfödda ömsesidighet som hon har haft med naturen sedan urminnes tider? Vad skulle krävas av oss för att kunna återerövra en hållbar och livskraftig relation till naturen och den levande planet vi bebor? I Sinnenas Ekologi tar David Abram med oss på en hisnande resa genom den mänskliga varseblivningsförmågan och visar oss hur denna har förändrats med tiden. Han baserar sig på så olika källor som Merleau-Pontys fenomologiska filosofi, balinesisk shamanism, apachernas berättarkonst, navajoernas tids- och rumsuppfattning, aboriginernas drömtid och sin egen erfarenhet som trollkonstnär för att utforska relationen mellan mänskligt tänkande och naturen. Han utforskar varseblivningens och språkets karaktär som – även när det blir som mest abstrakt – genljuder av landskapets olika ljud och toner. På varje sida i detta lyriska verk framför Abram sina argument med intellektuell skärpa, precision och passion. ”Efterlängtad och revolutionerande ... Denna bok utforskar den omilda separationen mellan våra kroppar och naturen och vad detta betyder för hur vi lever och dör här på Jorden.” — Los Angeles Times ”En epokavgörande bok ... David Abram har skrivit den bästa manualen någonsin för att kunna bli en hel människa. Jag gick utanför dörren därhemma när jag hade läst ut den och världen var som pånyttfödd.” — Bill McKibben, författare till ”Naturens undergång” och stiftare av 350.org “När det ryktades att David Abram höll på att skriva en bok, förstod vi att den skulle vara väldigt speciell och bli väldigt inflytelserik ... Denna bok har förmågan att få oss att vakna upp ur vår slummer.” – Arne Naess, filosof, författare och grundare av Ekosofin ”En verkligen unik bok. Abram ... får oss att vilja omvärdera vår högteknologiska vardag. Han visar att antropologin kan överbrygga klyftan mellan vetenskapen och det som finns där utanför.” – Science Magazine