Offentlig skrift om det hemliga : raison détat, SOU och varulven

"Det är på många sätt en lärorik sak. Johansen behandlar först synen på hemligheter under tidigare epoker, och vi får smaka på Machiavelli, Hobbes och Hegel för att sedan gå vidare till svensk efterkrigstida övervakningsverksamhet så som den framträder i offentliga utredningar. Färden genom hemlighetens historia är ofta stimulerande, till och med spännande."
(Johan Tralau, SvD)

När hemlig verksamhet skall garantera det öppna samhället skapas en paradoxal politik. Bortom demokratisk insyn och kontroll, fast likväl i demokratins och frihetens namn, bedrivs verksamheter som följer statsförnuftets logik. Men vari består detta förnuft som sägs representera statens, det vill säga alla medborgares intressen? Historien visar att varje universellt förnuft inbegriper en rad motstridiga positioner. Så snart man försöker beskriva det, bekriver man vissa specifika gruppers intressen. Föreställningarna om ett statsförnuft kan spåras tillbaka till renässansen och bildar en berättelse om maktanspråk, undantag och nödsituationer. I Offentlig skrift om det hemliga ger Maria Johansen en både samtida och historisk analys av spänningarna mellan hemligt och offentligt, övervakning och straff, lag och undantag i modern politik. Med hjälp av Hobbes Leviathan och Agambens varulv skriver hon statsförnuftets och suveränitetens historia där stater och medborgare fångas i motsägelsefulla politiska praktiker. Mot denna bakgrund analyserar Johansen Statens Offentliga Utredningar om svensk säkerhetstjänst under 1900-talets sista decennier. Hon visar att det inte är en slump att föreställningar om rikets säkerhet ger upphov till den omöjliga genren Statens Offentliga Hemliga Utredningar (SO(H)U).

Maria Johansen, född 1972, är verksam som lektor och forskare i idéhistoria vid Göteborgs universitet.