Kärnvapenhotet, Sveriges Fredsråd och Bo Wirmark

I sin senaste bok skriver Valentin Sevéus om den speciella ödesfråga för mänskligheten som kärnvapenhotet utgör. På senare tid har frågan särskilt uppmärksammats i medier och politisk debatt på grund av två farhågor: att Iran och Nordkorea utvecklar kärnvapen och att terroristgrupper hittar ett sätt att komma över kärnvapen. Sevéus, ordförande sedan våren 2005 i det 1946 bildade Sveriges Fredsråd, gör en översiktlig genomgång av kärnvapenhistorien från 1945 och framåt. Han belyser försöken i FN att med hjälp av det mellanstatliga ickespridningsavtalet få såväl de ursprungliga kärnvapenmakterna att avrusta som andra länder att följa bl a Sveriges exempel att avstå från att skaffa kärnvapen. Det berömda manifest som Albert Einstein och Bertrand Russel tog initiativ till och andra historiska antikärnvapendokument återges. Ett flertal viktiga initiativ som tagits på senare decennier av lobbyister för kärnvapennedrustning i olika ideella sammanslutningar uppmärksammas, bland annat det globala nätverk som Hiroshimas och Nagasakis borgmästare leder. Genom axplock ur Sveriges Fredsråds historia skildras en rad enskilda personers samarbete för fred och nedrustning. Särskild uppmärksamhet ges den fem decennier långa fredsfrämjande gärning som utförts av Bo Wirmark, Sveriges Fredsråds ordförande 1994-2005, skribent, aktiv som socialdemokratisk lokalpolitiker i Uppsala och i Broderskapsrörelsen, och även verksam på ledande poster i ett flertal internationella fredsorganisationer. Författaren konkluderar: ”Kommande generationers idéhistoriker som vill se tillbaka på vår tidsskärva i evigheten kan förhoppningsvis konstatera att det sena nittonhundratalets och det tidiga tjugohundratalets fredsfrämjare var med och lade en grund till den fredens och medmänsklighetens kultur som äntligen kunde förpassa massförstörelsevapnen till historiens skräpkammare. Deras bidrag hade varit högst väsentligt.”Ur innehållsförteckningen: Medmänsklighet och kärnvapenKärnvapnen - en del av en global våldskultur • Atomforskarnas bulletin • De fem segrarmakterna skaffar sig alla kärnvapen • INESAP-bulletinen • Joseph Rotblat • Russel-Einsteinmanifestet 1955 • Sverige 1968 – nej tack till svenska atomvapenIckespridningsavtalet (NPT) 1968The Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons • Spelet om nedrustningen • Nedrustningskonferensen i Genève • Ickespridningsavtalets förlängning • Nätverket Abolition 2000 • Internationella Domstolens utslag om kärnvapen • The Middle Powers InitiativeFredsprogram för 2000-taletHibakusha och Borgmästare för fred • 2020 Vision Campaign • New Agenda Coalition • Översynskonferensen 2000 • Tretton praktiska steg • Uppföljning av de tretton stegen • Kommissionen mot massförstörelsevapenReaching Nuclear DisarmamentVilka är hoten mot global säkerhet? • Terrorism och massförstörelsevapen • Intressen, uppfattningar och tänkesätt • Varför skaffar sig fler länder kärnvapen? • Kvinnor, fred och säkerhet • Kärnvapen och demokrati • Folkbildning mot kärnvapen • Varför sig engagerar sig människor mot krig? • Varför är det kris för Ickespridningsavtalet? • Sverige, EU och kärnvapnenÖversynskonferensen 2005Artiklar av Bo Wirmark • Efter Översynskonferensen 2005 • Inga fler Hiroshima • Kärnvapen, mänsklig moral och global etiSveriges FredsrådCentralkommittén för fredsarbete • Viljan till fred är uppriktig men splittrad • Man träffar bra människor i Fredsrådet • Sveriges Fredsråd och opinionen mot svenska atomvapen • Analys av fredsrörelsens sympatisörer • En rätt livlig diskussion om funktion och verksamhetsformer • Projekt HiroshimaBo Wirmark - uthållig fredsaktivistBo Wirmark, Sveriges Fredsråd och fredsrörelsen • Det är människor som engagerar mig • Rapport från konferens om religioner och konflikter • Samverkan över alla gränserseveus