Natt i Samarkand

Sophie i Giuliana Morandinis roman Natt i Samarkand har sedan barndomen drömt om det legendomspunna Samarkand. Att hon nu befinner sig i Uzbekistan, på den mytiska Sidenvägen, beror på Sebastian, diplomaten, som hon följt med på ett tvivelaktigt uppdrag. De har en gång varit ett älskande par men har inte längre något gemensamt. Hon blir utsatt för hans sadism samtidigt som hon befinner sig i en orolig värld utan tro och passion, i ett Asien där gränserna ständigt ändras och handeln med olja utspelas mot en fond av gyllene kupoler och blå moskéer, körsbärsträd i blom och bomullsfält med vita tofsar, där beslöjade kvinnor arbetar med blodiga händer. Kollision mellan kristendom och islam, mellan den nya tidens begär och antik grymhet. Hon ställs inför frågan om inte kristendomen varit lika grym som islam och kanske värre med sina korståg. Hon möter öknen med virvlande sand och kall himmel, ensamheten konfronteras med tomrummet. Öknen blir ett centrum för erfarenhet och eftertanke. Hon lär känna den islamiska kulturen genom en arab som talar engelska. Blir avslängd av en häst och hamnar på en uzbekisk klinik, där hon svävar mellan liv och död och där hon utbyter tankar om skillnaderna mellan Väst och Öst med en filosof från Heidelberg. Berättandet och konfrontationen med det förgångna blir hennes räddning. Guliana Morandinis språk är målande och lätt som sand. Hon återger jordens och sandens färger, röster och lukter. Morandini tar upp ett högaktuellt tema: kvinnor och islam. GIULIANA MORANDINI är bosatt i Rom men bördig från Friuli. Hennes författarskap har präglats av den centraleuropeiska kulturen. Hennes tre första romaner handlade om kvinnor mot bakgrunden av tre städer, Wien, Trieste och Berlin. Hennes omfattande studier i Triestekulturen har utmynnat både i en roman och en bok om Trieste. Hon har sammanlagt publicerat ett 10–tal böcker och fått en rad litterära priser. Många av hennes böcker har översatts till tyska, engelska, franska m.fl.språk. Hon har också givit ut essäer och artiklar i olika tidskrifter och är mycket aktiv som recensent av främst tysk och centraleuropeisk litteratur i bl.a. La Stampa och Il Messaggero.