Budgetens dolda ansikte: en förskollärares erfarenhet av tystnadskulturen kring förskolans omorganisationer

Inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott att förskolans destruktiva arbetsmiljö skulle få mig att säga upp mig.

De första åren som förskollärare var jag full av energi. Varje dag kunde jag fokusera på att se barnen utvecklas. Vi – två förskollärare och en barnskötare – fick vår värdefulla planeringstid så att vi kunde planera projekt, genomföra utvecklingssamtal och regelbundna utvärderingar.

Plötsligt hände något. Budgeten blev viktigare än både barn och personal. Det skulle dras in på vikarier och utbildad personal. Fler barn skulle tryckas in i barngrupperna. Vi fick fler administrativa och praktiska uppgifter. Vi fick agera som vaktmästare, schemaläggare och brandansvariga. En omorganisation ledde till ännu en omorganisation.

Det här är en personlig historia om hur förskolan har nått botten, aktuell för dig oavsett om du är yrkesverksam inom förskolan, vårdnadshavare eller makthavare. Den är ett rop på hjälp.

Presentation

Elin G. Olausson (f. 1987) är född och uppvuxen i Göteborg. Hon bor i centrala Göteborg med sin sambo och deras fjortonåriga hund. Hon är utbildad förskollärare på Göteborgs universitet med tio års erfarenhet inom yrket och arbetar som förskollärare. Elin har tyckt om att skriva sedan barnsben och använder sitt skrivande som ett verktyg för att påverka debatten om förskolan.