Jägare, herdar och bönder : kolonisationen av ett västsvenskt landskap
| Författare | |
|---|---|
| Förlag | Vaftrudner |
| Genre | Kulturhistoria och allmän humaniora |
| Format | Inbunden |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 977 |
| Vikt | 3500 gr |
| Utgiven | 2019-08-31 |
| SAB | Kt |
| ISBN | 9789189546202 |
Boken beskriver resultatet av ett 20-årigt projekt som har haft syftet att förstå människorna, hur de försörjde sig och använde marken under förhistorisk tid. Kartor beskriver i detalj förloppen fram till medeltidens början. Från detta är det inte långt till de historiska byarna och gårdarna på 1800-talet. Det är möjlig att från nuvarande enskilda gårdar och byar följa de förhistoriska förloppen och därmed dess rötter.
Människans förhistoriska demografi har modellerats. Till grund för detta är kyrkböcker och mantalsskrivningar på 1700-talet samt från ca 10.000 skelett från norra Europa. Barndödligheten är omkring 40 % och maximal ålder 55 år. Andelen överlevande sjunker linjärt mot maximal ålder. En typisk familjestorlek är 6,3 personer. Med modellen kan påvisas en anpassning till tillgänglig mängd föda. Den stora dödligheten visar att familjer baserad på parförhållanden inte kunde vara tillämpning.
Ett undersökningsområde mellan Ljungby, Gunnarp och Fjärås i Halland till Mjöbäck i södra Västergötland har studerats. Omfattningen är ca 1.800 km2. I detta har 28 gårdar varit ursprungsgårdar bildade efter -4 ka. De flesta har haft trattbägarkultur, stridsyxekultur och bondekultur. Några av dessa etablerade nya gårdar under äldre järnålder. De flesta gårdarna etablerade ytterligare en gård omkring 400 a. Totalt fanns då 69 gårdar. Slutligen skedde en stor utflyttning under tidig medeltid.
Gårdarna har haft en verksamheten som karakteriseras som 9 olika scenarior som ägt rum under perioden år -4.000 till +1.700. En modell baseras på områden för Odling, Bete och Skog, OBS. Den tillförs kväve genom nedfall. Modellen beräknar sambandet mellan population, mängd djur, odlad yta, betesyta och skogsbete.
Boskapsskötseln har modellerats med betningskarakteristik, mjölkproduktion och slakt. Denna har studerats från 1900-talssamhällen i östra Afrika, Indien, Himalaya, Norge och Frankrike. Djurens egenskaper och produktionsförmåga har modellerats. Den har extrapolerats med hjälp av vilda djurs egenskaper och produktion på medeltida slott samt osteologiska fynd.
Såväl primitiv som etablerad rörlig och stationär odling har modellerats som baserats på agronomiska modeller. De har extrapolerats med hjälp av odlingskarakteristik från bl a Pakistan och områdets historiska gårdar.
Betestrycket öppnar landskapet. Detta har extrapolerats med hjälp av pollendiagram. Jordbruket hade sin introduktion -4,3 ka.
Inventering har skett noggrant över hela ytan. Odlingslandskapet i form av röjningsrösen och terrasser har mätts in. Primitiva byggnader såsom vindskydd, kättar och mjölkningsplatser har dokumenterats. Områdets gravar har mätts in. För fornvägar har en typologi skapats. Vägnät från historisk tid, medeltid och förhistorisk tid har mätts in.
Fornsaker funna under inventering, av amatörarkeologer och på gårdar har registrerats och karakteriserats. Ca 20.000 förhistoriska föremål i museerna i omgivningen och Statens historisk museum har registrerats.
Människans förhistoriska demografi har modellerats. Till grund för detta är kyrkböcker och mantalsskrivningar på 1700-talet samt från ca 10.000 skelett från norra Europa. Barndödligheten är omkring 40 % och maximal ålder 55 år. Andelen överlevande sjunker linjärt mot maximal ålder. En typisk familjestorlek är 6,3 personer. Med modellen kan påvisas en anpassning till tillgänglig mängd föda. Den stora dödligheten visar att familjer baserad på parförhållanden inte kunde vara tillämpning.
Ett undersökningsområde mellan Ljungby, Gunnarp och Fjärås i Halland till Mjöbäck i södra Västergötland har studerats. Omfattningen är ca 1.800 km2. I detta har 28 gårdar varit ursprungsgårdar bildade efter -4 ka. De flesta har haft trattbägarkultur, stridsyxekultur och bondekultur. Några av dessa etablerade nya gårdar under äldre järnålder. De flesta gårdarna etablerade ytterligare en gård omkring 400 a. Totalt fanns då 69 gårdar. Slutligen skedde en stor utflyttning under tidig medeltid.
Gårdarna har haft en verksamheten som karakteriseras som 9 olika scenarior som ägt rum under perioden år -4.000 till +1.700. En modell baseras på områden för Odling, Bete och Skog, OBS. Den tillförs kväve genom nedfall. Modellen beräknar sambandet mellan population, mängd djur, odlad yta, betesyta och skogsbete.
Boskapsskötseln har modellerats med betningskarakteristik, mjölkproduktion och slakt. Denna har studerats från 1900-talssamhällen i östra Afrika, Indien, Himalaya, Norge och Frankrike. Djurens egenskaper och produktionsförmåga har modellerats. Den har extrapolerats med hjälp av vilda djurs egenskaper och produktion på medeltida slott samt osteologiska fynd.
Såväl primitiv som etablerad rörlig och stationär odling har modellerats som baserats på agronomiska modeller. De har extrapolerats med hjälp av odlingskarakteristik från bl a Pakistan och områdets historiska gårdar.
Betestrycket öppnar landskapet. Detta har extrapolerats med hjälp av pollendiagram. Jordbruket hade sin introduktion -4,3 ka.
Inventering har skett noggrant över hela ytan. Odlingslandskapet i form av röjningsrösen och terrasser har mätts in. Primitiva byggnader såsom vindskydd, kättar och mjölkningsplatser har dokumenterats. Områdets gravar har mätts in. För fornvägar har en typologi skapats. Vägnät från historisk tid, medeltid och förhistorisk tid har mätts in.
Fornsaker funna under inventering, av amatörarkeologer och på gårdar har registrerats och karakteriserats. Ca 20.000 förhistoriska föremål i museerna i omgivningen och Statens historisk museum har registrerats.
