Igelkotten i dimman

På kvällarna brukade Igelkotten gå hem till sin vän Björnen och räkna stjärnor. De tittade på himlen som hängde ovanför taket på Björnens hus, precis bakom skorstenen, medan de drack te och åt hallonsylt. 

En gång blev Igelkottens färd till Björnen mer dramatisk än vanligt. I den täta dimman som lägrat sig över ängar och skogar stöter Igel­kot­ten på den ena märkliga varelsen efter den andra: en svärm natt­fjä­ri­lar och en jättelik snigel, en berguv och en lysmask, en vit häst och kanske rentav en elefant. Den nästan ogenom­trängliga dimman, i kombi­nation med Igelkottens livliga fan­tasi, gör färden till ett vid­underligt äventyr.

Ursprungligen är Igelkotten i dimman en sovjetisk animerad film från 1975. Filmen har utnämnts till alla tiders bästa animerade film och inspirerat filmmakare som Hayao Miyazaki och Nick Park. År 2006 sammanställde filmens upphovspersoner manusför­fattaren Sergej Kozlov, regis­sören Jurij Norsjtejn och illustra­tören Frantjeska Jarbu­sova en bok baserad på filmen.

»Jag har älskat Jurij Norsjtejns filmer i många år. Igel­kot­ten i dimman såg jag som filmstudent i början av 1980-talet och blev omedelbart förälskad. Norsjtejns filmer är magiska och atmo­sfär­rika, och kärleksfullt och mäs­ter­ligt gestaltade. Hans berättarstil och bild­este­tik är jordnära och rika på sym­boler som är vackra i sig själva men man känner att det finns mycket som döljer sig bakom dem.« Nick Park, fyrfaldig Oscarsvinnare och  skapare till Wallace och Gromit och Chicken Run