Internatet

Donbass 2015. Fiendens förband intar staden vid floden Dnipro, invånarna flyr. En ung lärare bestämmer sig för att hämta sin trettonårige systerson från internatet på andra sidan staden, på andra sidan fronten. Det blir en vandring genom ett ödelagt, apokalyptiskt stadslandskap, där den gula dimman ligger tät. 

Serhij Zjadan, f. 1974 i Charkiv, Ukraina, poet, författare, översättare och rocksångare. En av Ukrainas främsta författare och har med romaner som Vorosjilovgrad, Anarchy in the UKR och Internatet nått internationell ryktbarhet. Tilldelades Tyska bokhandlarnas fredspris 2022. 

 

Kritikerröster

»Skildringen av krigets vansinne är apokalyptisk och fasansfull, men alldeles nödvändig läsning.« Yukiko Duke, Tidningen Vi

 

Ur boken:

Spåret löper längs med en kulle, uppenbarligen har stridsvagnarna åkt där för att undvika vaktposteringarna på landsvägen. Fötterna slinter och det börjar blåsa friskt från stäppen. Det blir allt kallare, alltmer motbjudande. På ett ställe där spåret svänger höger vid en sluttning syns det att de har stannat till och kört runt på stället, allt runtom är upplogat av larvfötter. Bredvid spåren har snön satt sig som om de har grävt upp marken och täckt igen groparna, och som om jorden sedan har sjunkit ihop efter ett kraftigt regn. Pasja stannar till och ser sig om och försöker förstå vad det är som de har grävt ner, vad det kan vara. Pojken kommer fram och fångar Pasjas blick. De står tysta, vågar inte säga något. Då ringer en mobil. Mitt ute på fältet, mitt ute i den grå och blöta snön. Pasja rycker till och minns omedelbart minröjaren vid internatet. Det kommer från jorden, tänker han förfärad, det ringer under jorden. De har grävt ner dem tillsammans med mobilerna. Pojken kurar också ihop sig, drar in huvudet i halsen på jackan och tiger. Sedan står han inte ut. -- Svara då, säger han, det är ju till dig.