Massans röst : upplopp och gatubråk i Stockholm 17191848
Serie | Studier i stads- och kommunhistoria |
---|---|
Författare | |
Förlag | Stads- och kommunhistoriska institutet |
Genre | Historia och arkeologi |
Format | Inbunden |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 460 |
Vikt | 1200 gr |
Utgiven | 2009-05-08 |
SAB | Kc.44 |
ISBN | 9789188882349 |
Den 2 juli 1719 stegade den knappt 20-årige soldaten Petter Hogman och hans två kamrater in på en krog på Lilla glasbruksgatan på Södermalm. Därinne satt redan ett sällskap båtsmän, och en mindre dispyt mellan båtsmännen och soldaterna uppstod. Ordväxlingen övergick snart i ett blodigt slagsmål. Så inleddes Södermalmsupploppet 1719, där fjorton hus vandaliserades och över 40 personer dömdes i den efterföljande rättegången.
I Massans röst. Upplopp och gatubråk i Stockholm 17191848, ger historikern Mats Berglund ett långtidsperspektiv på en viktig del av Stockholms sociala och politiska historia. Genom rättsmaterial, tidningar, dagböcker och riksdagsdebatter följs den våldsamma utvecklingen på Stockholms gator; från de tidigmoderna gatuupploppen till de politiska kravallerna vid tiden strax före industrisamhällets genombrott. Boken behandlar flera av de större händelserna som dalupproret 1743, Crusenstolpekravallerna 1838 och marsoroligheterna 1848. Men också den småskaliga gatubråkigheten och de vardagliga krogslagsmålen skildras utifrån såväl folkets som myndigheternas perspektiv. Hur såg folkmassorna på sin roll i upploppen, vilka strategier hade ordningsmakten i sina försök att stävja oron och varför måste Axel von Fersen dö?
Mats Berglund (f. 1970) är historiker vid Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet. Detta är hans doktorsavhandling.
I Massans röst. Upplopp och gatubråk i Stockholm 17191848, ger historikern Mats Berglund ett långtidsperspektiv på en viktig del av Stockholms sociala och politiska historia. Genom rättsmaterial, tidningar, dagböcker och riksdagsdebatter följs den våldsamma utvecklingen på Stockholms gator; från de tidigmoderna gatuupploppen till de politiska kravallerna vid tiden strax före industrisamhällets genombrott. Boken behandlar flera av de större händelserna som dalupproret 1743, Crusenstolpekravallerna 1838 och marsoroligheterna 1848. Men också den småskaliga gatubråkigheten och de vardagliga krogslagsmålen skildras utifrån såväl folkets som myndigheternas perspektiv. Hur såg folkmassorna på sin roll i upploppen, vilka strategier hade ordningsmakten i sina försök att stävja oron och varför måste Axel von Fersen dö?
Mats Berglund (f. 1970) är historiker vid Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet. Detta är hans doktorsavhandling.