Mot en blodröd horisont

<p ><span >Isen ligger tjock över Ladugårdslandsviken och snön som täcker staden är nästan bländande vit. Archibald Douglas kisar mot vintersolljuset som flödar in genom spårvagnens rutor. Vid en av hållplatserna stiger Kramforschefen Johan Mannerheim på. Han är klädd i mörk rock och har en portfölj i ett stadigt grepp i vänsterhanden. Douglas tvekar lite, men sedan tar han mod till sig och går fram. </u>

<p ><span >Får jag slå mig ner? Efter de formella artighetsfraserna kommer han till sitt egentliga ärende. Stämmer det att er bror nu är den högste befälhavaren för den vita sidan i det finska kriget? </u>

<p ><span >Mannerheim nickar.</u>

<p ><span >Ja, det är ganska märkligt. Ena dagen rysk general och nästa dag ledare för skyddskårerna som ska försöka rädda landet från ryssarna och de röda. </u>

<p ><span >Finns det några nyheter? </u>

<p ><span >De röda verkar ha tagit kontroll över södra Finland och bygger nu upp för att pressa på mot norr. De har god tillgång på vapen och starkt stöd från den ryska bolsjevikregeringen. Min bror skulle ha stor hjälp av svenska generalstabsofficerare och artillerister, och gärna andra frivilliga också. Tror ni att det finns någon möjlighet? </u>

<p ><span >   Vagnen saktar ner och stannar till med ett ryck. De båda männen utbyter några sista ord innan Douglas hoppar av. Han står kvar ett tag på gatan och ser spårvagnen försvinna bort runt ett hörn.</u>

<p >&nbsp;

<p >Mot en blodröd horisont är en historisk roman som ut<span >spelar sig under det finska inbördeskriget 1918. Man får följa krigsutvecklingen genom ett antal frivilliga svenskars ögon. Från generalstabsofficerare som ingår i Gustaf Mannerheims vita högkvarter till de enkla soldaterna på slagfältet, varav många ingick i den så kallade Svenska Brigaden.</u>