Tagghudingar - svalgsträngsdjur. Echinodermata - hemichordata

Tagghudingar - svalgsträngsdjur. Echinodermata - hemichordata
Serie Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna
Författare
Medverkande
Förlag ArtDatabanken SLU
GenreBiologi
FormatInbunden
SpråkSvenska
Antal sidor270
Vikt1370 gr
Utgiven2013-12-02
SABUgjac
ISBN 9789188506825
Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutletSök på Bokbörsen
Våra märkliga släktingar i havet.

Vad är det som har hundratals fötter, saknar huvud och är våra nära släktingar? Svaret är, tagghudingar.

Det finns drygt 70 arter av tagghudingar längs den svenska kusten nästan uteslutande längs västkusten. Vanlig sjöstjärna Asteriasrubens kan man hitta på stranden, men de flesta tagghudingar lever ganska djupt nere i havet och det krävs dykutrustning för att man ska kunna studera dem på plats.

Till gruppen hör förutom sjöstjärnor och sjöborrar även liljestjärnor, ormstjärnor med slingriga armar och avlånga sjögurkor som gräver sig fram genom bottensedimentet. Det kan vara svårt att inse vad de alla har gemensamt, men både likheter och skillnader berättar vi om i den kommande volymen av Nationalnyckeln.

Sjöstjärnor, sjöborrar, sjögurkor, liljestjärnor och ormstjärnor är alla tagghudingar. Gemensamma drag är att de saknar huvud och har hundratals fötter. Många är formade som en stjärna eller boll och de flesta har inte ens något som är fram och bak. Ormstjärnorna saknar analöppning, vilket innebär att avföringen går ut genom munnen. Och sjögurkor andas med rumpan. Faktiskt är tagghudingar närmare släkt med oss själva än vad de flesta andra djur är, även om det kan vara svårt att se likheterna.

Om en ormstjärna blir av med en arm, växer det snabbt ut en ny. Många tagghudingar har en mycket god förmåga att återbilda förlorade kroppsdelar. De speciella stamceller som gör detta möjligt intresserar forskare med tanke på tagghudingarnas släktskap med oss människor.