Tack för att du finns!

Den här berättelsen är självupplevd och en fortsättning på Melissa Delirs resa och hennes första bok «Vilsen längtan hem». Första boken börjar med den dag då Melissa flyr hemifrån och hamnar i krisperiod där hon ideligen tvingas att byta boendeformer, hamnar på skyddat boende, stödboende, hos jourfamiljer och på psykakuten. Hon kämpar med psykologer, läkare, behandlingsassistenter, kontaktpersoner, kuratorer, socialsekreterare och boendepersonal om ett tryggt hem - om tryggheten med en vuxen människa. Detta för att kunna växa inombords och lära sig leva och förhålla sig till verkligheten, eftersom Melissas föräldrar har tagit det ifrån henne. Detta kunde inte hennes socialsekreterare och chef på socialtjänsten förstå. Melissa visste och kände väldigt starkt att om hon ska fortsätta växa och lära sig leva, hitta sig själv och hantera verkligheten behöver hon medmänsklig trygghet och omtanke under en längre tid. Det var en självklarhet för Melissa, men inte för socialsekreteraren och chefen på socialtjänsten. I «Tack för att du finns!» får vi följa Melissas kamp om att få en kontaktperson, då hon återigen hamnar på psykiatrin, och kommer i kontakt med olika myndighetspersoner när socialtjänsten går till kammarrätten för att inte bevilja Melissa Delir en kontaktperson. Tråkigt nog är Melissas socialsekreterare inte den enda om att avslå behovet av en kontaktperson. Vi får även i denna bok följa den varma medmänskligheten från ett fåtal avgörande personer i Melissas liv. Eftersom Melissa fortfarande 2010 lever under skyddad identitet, kan hon inte framträda med sitt riktiga namn. Melissa Delir är alltså en pseudonym och likaså är alla namn på platser och personer i boken fingerade.