Mord på Stenungsbaden Yacht Club

Vanessa äger inte sin kropp. Inte ens sin själ. Är vackre Antonio någon hon kan lita på? Kommer han bli hennes räddning? Hon som aldrig kunnat lita på någon. Som alltid blivit sviken. Skulle Antonio bli hennes befriare?

Nu är det snart dags för vår lilla resa. Quiet är här för att berätta om den, sa Antonio muntert, men blicken han gav henne var fylld av fruktan. När Quiet dök upp i dörröppningen förstod hon varför. Hon slutade andas och hade önskat att hon vågat slita blicken från hans ansikte. Hans yttre var en obehaglig upplevelse. Ansiktet var köttigt, vårtor i olika storlekar täckte delar av en mungipa och drog sig likt ett band ner mot halsen. En del av dem var röda och såg ut som färska sår. De gråblå ögonen låg inbäddade i ansiktet och hade draperande, tunga ögonlock. Håret, en spretig, oklar brun färg, hade samlats ihop till en tunn spikrak hästsvans och här och var skymtade man en rosafärgad skult. Till och med fingrarna var frånstötande. Tjocka veckiga korvar översållade med guldringar och även tummarna pryddes med ringar. När hans blick vandrat klart, nerifrån och upp, log han mot henne. Tänderna som blottades var det enda hon upplevde som uthärdligt av det som stod framför henne. Hur har vår lilla gäst det då, frågade Quiet, gick runt och inspekterade Vanessa. Hon rörde sig inte och lyssnade på sitt hjärtas bultande slag. Nu är det dags att packa! Om en timma kommer ni att bli hämtade. Se till att bli klara till dess, sa Quiet och lämnade dem ensamma. Vanessa vacklade till när hon trevade efter sänggaveln. Hon satte sig på sängkanten och andades tungt. Ja, du hörde honom! Nu gäller det att packa och ingenting annat, sa Antonio och gick fram till garderoben.

Varje timma forslas sexslavar till okända destinationer runt om i vår värld och de är fler än det en gång fanns slavar i världen. Varför säljer människor sin kropp och själ? Varför köper människor andras kroppar och själar och hur kan en människa sälja andra som ett knippe morötter och samtidigt sova gott om natten? Den här boken är än en gång en verklighetsbaserad thriller av Ramona Fransson, som fyller oss med vrede och fasa. Vrede över att det än i dag utnyttjas och slängs människor på sophögen, och fasa över att unga kvinnor och barn skändas, våldtas och mördas enbart för andras vinnings skull.