Gustav III:s spioner : historien om när Sverige skulle slå tillbaka franska revolutionen
Författare | |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Historiska Media |
Genre | Historia och arkeologi |
Format | Ljudbok (CD) |
Språk | Svenska |
Vikt | 120 gr |
Utgiven | 2006-09-20 |
SAB | Kc.451 |
ISBN | 9789185507047 |
Vilka ohyggliga människor! De är Europas orangutanger. Hur är det möjligt att
med så mycket behag och älskvärdhet förena så utstuderad vildhet?
Orden är Gustav III:s om det franska folket som stormat Bastiljen och hotade
hela det rojalistiska väldet i Frankrike. Den svenske kungen älskade allting
franskt och var dessutom på håll släkt med Ludvig XIV. För kungen representerade
revolutionen också undergången för den goda smaken och den aristokratiska
förfiningen.
I sin ängslan för allt detta franska vackra skulle försvinna med revolutionen så ville han agera: han skissade storslagna planer på invasion av fransk mark och på sätt inte bara rädda drottning Marie-Antoinette, kung Ludvig XVI och deras aristokratvänner utan att stoppa hela revolutionen. I boken tecknas konturen av Gustav III:s kontrarevolutionära projekt, där han framför allt försökte dra in den ryska kejsarinnan Katarina den stora men också andra europeiska furstar, och den våldsamma samhällsförändringen i Frankrike de första revolutionsåren fram till avrättningen av Marie-Antoinette.
Två unga svenska officerare, Carl Fredrik König och Otto Carl von Fieandt, sändes till Frankrike av Gustav III för att kartlägga området mellan Paris och Le Havre som en förberedelse för den väpnade intervention kungen så lidelsefullt planerade. Målet för den svenske kungen var att erövra Paris.
När spionerna König och Fieandt i en postdiligens rullade in i Rouen vid Seine den 17 juli 1791 kunde de snabbt konstatera att staden var alldeles obefäst. De skrev ner iakttagelsen och ritade också en karta över den viktiga hamnstaden och dess närmaste omgivningar. Information var hett stoff för en militär angripare, men också livsfarlig för König och Fieandt om den kom i händerna på de franska myndigheterna. Människor hade hängts för avsevärt mindre förseelser än militärt spioneri på den unga revolutionära nationen.
Königs och Fieandts spionageresa startade i början av juni och de var tillbaka i Sverige i mitten av september, då en nöjd Gustav III tog emot dem i audiens på Haga slott. Konungen satte sig i soffan, berömde kartans utseende naturligtvis, skrev König. Den stora översiktskartan och flera mindre kartor, bland annat över Rouen, finns idag på Krigsarkivet.
Hela den äventyrliga spionageresan sommaren 1791 har beskrivits av König i hans minnesanteckningar som förvaras på Riksarkivet. Ett sammandrag av reseberättelsen publicerades 1879, men större delen av den spännande skildringen har hittills varit okänd för en bredare läsekrets. Men det är en story väl värd attberättas och det gör Thorsten Sandberg på ett behagligt, lättsamt sätt i ett nätt format. Boken och underhållande och kräver inga förkunskaper utan att därför vara ytlig. Texten kompletteras med handplockade reproduktioner av porträtt, pamfletter och handskrifter.
Thorsten Sandberg, född 1952, är journalist och har medverkat i Populär Historia sedan tidskriften startade. Gustav III:s spioner. Historien om när Sverige skulle stoppa franska revolutionen är hans debutbok.
I sin ängslan för allt detta franska vackra skulle försvinna med revolutionen så ville han agera: han skissade storslagna planer på invasion av fransk mark och på sätt inte bara rädda drottning Marie-Antoinette, kung Ludvig XVI och deras aristokratvänner utan att stoppa hela revolutionen. I boken tecknas konturen av Gustav III:s kontrarevolutionära projekt, där han framför allt försökte dra in den ryska kejsarinnan Katarina den stora men också andra europeiska furstar, och den våldsamma samhällsförändringen i Frankrike de första revolutionsåren fram till avrättningen av Marie-Antoinette.
Två unga svenska officerare, Carl Fredrik König och Otto Carl von Fieandt, sändes till Frankrike av Gustav III för att kartlägga området mellan Paris och Le Havre som en förberedelse för den väpnade intervention kungen så lidelsefullt planerade. Målet för den svenske kungen var att erövra Paris.
När spionerna König och Fieandt i en postdiligens rullade in i Rouen vid Seine den 17 juli 1791 kunde de snabbt konstatera att staden var alldeles obefäst. De skrev ner iakttagelsen och ritade också en karta över den viktiga hamnstaden och dess närmaste omgivningar. Information var hett stoff för en militär angripare, men också livsfarlig för König och Fieandt om den kom i händerna på de franska myndigheterna. Människor hade hängts för avsevärt mindre förseelser än militärt spioneri på den unga revolutionära nationen.
Königs och Fieandts spionageresa startade i början av juni och de var tillbaka i Sverige i mitten av september, då en nöjd Gustav III tog emot dem i audiens på Haga slott. Konungen satte sig i soffan, berömde kartans utseende naturligtvis, skrev König. Den stora översiktskartan och flera mindre kartor, bland annat över Rouen, finns idag på Krigsarkivet.
Hela den äventyrliga spionageresan sommaren 1791 har beskrivits av König i hans minnesanteckningar som förvaras på Riksarkivet. Ett sammandrag av reseberättelsen publicerades 1879, men större delen av den spännande skildringen har hittills varit okänd för en bredare läsekrets. Men det är en story väl värd attberättas och det gör Thorsten Sandberg på ett behagligt, lättsamt sätt i ett nätt format. Boken och underhållande och kräver inga förkunskaper utan att därför vara ytlig. Texten kompletteras med handplockade reproduktioner av porträtt, pamfletter och handskrifter.
Thorsten Sandberg, född 1952, är journalist och har medverkat i Populär Historia sedan tidskriften startade. Gustav III:s spioner. Historien om när Sverige skulle stoppa franska revolutionen är hans debutbok.