Frillor, fruar och herrar : en okänd kvinnohistoria

Kvinnorna i kungars och stormäns närhet har alltid fångat vårt intresse. I många länder har de stått makten nära och även haft del i den, men i Norden har de innehaft en juridisk särställning och knappast någonstans har de varit så socialt accepterade. Frillorna hade ofta en halvofficiell ställning som en slags förtidshustrur till dess fursten funnit det rätta giftet. Då avvecklades i allmänhet relationen och frillorna blev rikligt belönade och giftes bort med män ur furstens närhet. Barnen togs om hand och uppfostrades av fadern och hans släkt, kunde adlas och nå en hög ställning i samhället.. I tre sekler under medeltiden var till exempel nästan samtliga norska kungar frillosöner. Vasasönernas frillobarn uppfostrades vid hovet, adlades några av dem med det kollektiva namnet Gyllenhielm och giftes in i högadeln, en av de mer kända är Karl IX:s frilloson Karl Karlsson Gyllenhielm, som blev friherre och riksamiral. Fram till 1734 hade också frillobarn arvsrätt i Sverige. Detta var inte något som ägde rum i det fördolda. Först senare tider har funnit det egendomligt hur oäktingarna kunnat röra sig så ledigt i salongerna. Men en gång spelade de en självklar roll i samhället. Vad var hon? Vem var hon? Vad betydde hon och hur försvann hon? Dessa frågor ställer och besvarar Pia Gadd samtidigt som hon berättar om en rad fascinerande kvinnoöden. Ur historiens glömska träder frillan fram. Hon kunde heta Agda Persdotter, Karin Månsdotter, Kristina Abrahamsdotter, Barbara Blomberg, Dyveke, Karin Hansdotter eller Margareta Slots För första gången berättas här en okänd kvinnohistoria. PIA GADD är journalist och författare. Hennes bok En tillräckligt vacker dag att dö har sålt i över 100.000 exemplar.