Anna-Pias fredsbok

Uiii... Uiii... Uiii...! Hesa Fredrik tjuter igen. Skarpa, korta tutningar. På något vis verkar tjutet komma just från vårt hustak. Det gör det inte. Precis samma oljud hörs över hela Stockholm på samma gång. Alla har blivit vana vid det. Vi har hört det om och om igen i flera år nu, och vi vet precis vad vi måste göra. Alla som är hemma i vårt hus måste gå ner i källaren genast. Dom vuxna går, vi ungar springer. Kriget ute i världen hade pågått i mer än fem år. Det var Hitlers fel alltihop. Han ville tydligen styra i hela Europa. Nästan alla länder utom Sverige var med i kriget, så vi hade det mycket bättre än människor i andra länder. Det talade dom vuxna om för oss ungar om och om igen. Om vi klagade på något sa dom vuxna att vi skulle tänka på hur barnen i krigsländerna hade det. Vi ungar förstod inte så mycket av kriget. Vuxna var inte så ivriga att förklara något heller. Men vi hade vårt att tänka på. Vi skulle kunna läxorna och få någorlunda bra betyg och framför allt ha litet kul. Kriget var faktiskt inte vårt fel. Vi råkade bara vara skolbarn under krigsåren 1939 1945. Anna-Pias FREDSBOK bygger på författarens egna erfarenheter som barn i Stockholm under andra världskriget. Boken är fristående fortsättning på Anna-Pias KLAGOBOK.