Blodbok

Mormodern, som också är förintelseöverlevare, börjar insjukna i demens. Detta blir början på undersökningen av en familjs, främst kvinnorna i en familjs, historia. Den namnlösa huvudpersonen i <em>Blodbok</em> känner sig varken manlig eller kvinnlig, och försöker medan mormors tillstånd försämras, själv minnas och förstå: Vad var det i barndomen som fick hen att känna sig så främmande inför sin kropp? Har det något att göra med familjens tysta historia av incest? Varför kämpar hens mormor för att skilja ut sig själv och sin syster som dog ung? Och vad hände med deras yngsta moster som försvann? Att finna svar på frågorna visar sig svårt, eftersom familjen har för vana att hålla tyst. Främst handlar det om självbestämmande: hur existerar man när ens egen kropp aldrig är given, utan ständigt måste förhandlas?

<em>Blodbok </em>är en unik bok till stil och form. Den handlar om vårt immateriella arv, om det vi har fått med oss uttalat eller outtalat: berättelser, könstillhörighet, identitet, trauma, språk, klasstillhörighet. Kim de l’Horizon söker efter andra typer av kunskap och traditioner, andra sätt att berätta och skapa ett eget jag på egna premisser. Kim de l’Horizon lämnar den linjära formen av familjeberättelser bakom sig och väljer ett flytande, strömmande sätt att skriva som luckrar upp i stället för att befästa.

<em>Blodbok </em>tilldelades German Bookprize och Swiss Bookprize 2022 och har idag översatts till 16 språk.

För läsare av Maggie Nelson och Jeanette Winterson.