Allting växer
Författare | |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Modernista |
Genre | Svenska berättare |
Format | |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 310 |
Vikt | 174 gr |
Utgiven | 2019-07-08 |
SAB | Hc |
ISBN | 9789177819394 |
»Det är en berättelse om lidande och död som livets grund, en sorgsen och alldeles underbar bok.« | Dagens Nyheter
»En självständig och konsekvent genomförd dystopi, i sina bästa stunder påminnande om Karin Boyes Kallocain. Lyra Kolis förmåga att berätta helhjärtat, hisnande och djupt originellt råder det inga tvivel om.« | Svenska Dagbladet
Efter klimatkatastrofer och världskrig har Förenta Nationerna förtätats till en klimatkontrollerad zon. Här lever människor det goda livet bland blomstrande takträdgårdar, VR-miljöer och kroppsintegrerade teknologier.
Jossi, nygift och nyutexaminerad konstnär, borde egentligen vara lycklig. Men trots att medicin-implantaten reglerar hennes hormonnivåer drabbas hon av en oförklarlig dödsångest, som inte ens det kryoniska löftet om evigt liv biter på.
På jakt efter förklaringar söker sig Jossi till politiken. Men de etablerade partierna visar sig vara fulla av floskler. Snart dras hon i stället in i en radikal organisation, som tror att lösningen på allt är att omvandla människans relation till naturen...<span ></u>
LYRA KOLI (f.d. Ekström Lindbäck) är född 1990, debuterade 2012 och skriver litteraturkritik för Svenska Dagbladet. Ett så starkt ljus [2014], hennes andra roman efter den uppmärksammade Tillhör Lyra Ekström Lindbäck, nominerades till Augustpriset i kategorin »Årets skönlitterära bok«. Även I tiden [2016] hyllades av kritikerna. Allting växer är hennes fjärde roman.
»Det är spännande, välskrivet och oförutsägbart, och helt klart en roman både för nuet och för åtminstone resten av 2000-talet.« | Vi läser
»Lyra Kolis framtid bär stora likheter med Aldous Huxleys Du sköna nya värld, men bor också granne med Margaret Atwood. Det här är smart, mörk och infallsrik litteratur som ställer de stora och svåra frågorna.« | Göteborgs-posten
»Redan de svarta sidkanterna sätter tonen. Utan att ens behöva öppna boken vet du att det knappast är någon munter historia. Det är sorgligt, känslosamt och köttsligt både i lust och förruttnelse.« | Uppsala nya tidning