Och inte desto mindre

Philippe Jaccottet, en av de stora poeterna i vår tid, föddes 1925 i Schweiz men är sedan 1953 bosatt i Grignan, en liten stad strax norr om Provence. Det är landskapet däromkring, dess berg och åar, dalgångar fruktträdgårdar, som ger näring åt hans dikter och prosalyriska meditationer. Fyra översättningsvolymer föreligger på svenska, senast Häftat i grönska och Efter många år (Atlantis 1993 och 2000). I denna bok, som kom ut i Frankrike 2001, fortsätter poeten att tala om jordens lägsta och skyggaste uppenbarelser, violen, rödhaken, åkervindandessa sista »vägröjare«. Han har inte, nu när åldern gör sig alltmer påmind, kunnat följa dem »så långt som hade behövts«, som han skriver, har han ändå, inte desto mindre, lyckats tolka och lovsjunga dem. Översättning av Bengt Erasmie.