Dansa med de stora elefanterna : Ett reportage om förlagsvärlden och Bonniers Manilla

"Dansa med de stora elefanterna" är till största del publicerad för första gången 1980 i nr 4 av Sköna Hem, men innehåller även stycken från en krönika publicerad 1978 i nr 3 av Sthlm/City. Dessutom innehåller boken bonusläsning: “Den långa flukten” – Ett reportage om Stockholms konstscen (en sammanställning av två artiklar, i Sthlm/City, nr. 6 1978 och Sköna hem, nr. 2, 1979). Det är högtidligt höstupprop i den svenska kulturens mönsterskola på Bonniers Manilla, under Djurgårdens ekar. Nästan alla som räknas eller vill räknas i det svenska bokförläggeriet är här – från Rektor själv, den vänligt förströdde Gerard Bonnier och till de yngsta och osäkraste förlagsredak­törerna. Och däremellan lektorer, adjunkter, själens gymnastiklärare och litteraturens slöjdmagistrar. Och eleverna förstås, författarna, ljusen, mönsterflickorna, buspojkarna, kvar­sittarna, problembarnen och de menlösa grad­passerarna – alla är på plats. Nils Petter Sundgren är mest känd för sin mer än fyrtioåriga verksamhet som filmkritiker i svenska tv­-kanaler. Samtidigt har han flitigt medverkat i tidningar och tidskrifter. Det började på Expressens kultursida på sextiotalet med Bo Strömstedt som inspirerande chef. Sundgren medverkar fortfarande men mer sporadiskt i Expressen. Sjuttiotalet kom med nytänd storstadsjournalistik i banbrytande tidningar som Stockholm City, Intrig och andra. Här skrev Nils Petter ironiska reportage från det mondäna kulturlivets scener, nattklubbar, förlagspartyn och andra ställen där kultureliten umgicks med småskurkar och vackra personer av olika kön. Det blev även många personporträtt och politiska betraktelser. I boken Moster Svea, 1983, samlades en handfull av Sundgrens bästa artiklar. Telegram Journalistik ger ut god journalistik som publicerats genom tiderna – i bokform. Krönikor, essäer, reportage, artiklar, spännande features, djuplodande intervjuer, grävande reportage – journalister från den så omsusade magasinsboomen under 80-, 90- och 00-talet öppnar sina digra arkiv, och det har skrivits fantastiska texter även innan dess som nu kan tillgängliggöras igen. Det skrivs dessutom nya texter, som nu kan läsas direkt – i en e-bok eller en tryckt bok, läsaren väljer.