En tredje ombyggnad : varför skulle de redan framgångsrika starta en rättvis om byggnad av samhället

Jag har velat skriva en bok om behovet av radikalism i den svenska politiska debatten. Här vill jag lyfta fram teorier och bevis för att ord som rättvisa, jämlikhet, kreativitet, folkmakt, mjukt kapital och kultur har ett starkt vetenskapligt stöd och ett sannare budskap än den eviga marknaden. Det ger en alternativ bild av hur vänstern kan vinna val och driva politik. En radikal vänster måste stå för en viktig ombyggnad i klass med folkhemmet på sin tid för att ändra industrisamhället till ett kreativt samhälle. Till sin hjälp måste man ha en kritisk teori som motverkar marknaden och profiten. Politiken måste då riktas till dem som bäst behöver den. Boken handlar inte om de framgångsrika. Varför skulle dom vilja förändra Sverige. Den vänder sig mot vad politiken idag vill i den eviga jakten på mittenväljarna. Boken handlar om att lyfta nya frågor underifrån. Rättvisa, kreativitet, frihet och kultur ska göra vardagen social och spännande under det som pågår som globaliseringen. Vänstern måste vara en motkraft. Systemet måste korrigeras . Men radikalism innebär därför inte att vara mot utveckling. Motståndet är en fortsättning av 1968-rörelsens kraftfulla nytänkande. Kvinnofrågor, fredsfrågor eller klimatfrågor eller det som menas med kultur har en utvecklande betydelse. Dessa rörelser ger kraft och världen stannar utan motståndsrörelser mot den linjära globaliseringen. Men rörelserna måste också enas kring en radikal rörelse, som driver vänsterns frågor. Den samlande kraften är bokens huvudfråga. Men också en handbok. Det behövs en ekopolitik som skapar kreativa centra och stöder individen när vi är som mest utsatta och utanförskapet bara tilltar i världen. Sverige går inte fritt från påverkan. En viktig del av boken handlar därmed om att starta omvandlingen i periferin och hur centrums ständiga vinstlotter ska kunna motverkas av det politiska modet. Det är modigt att vara värdeskapande kring jämlikhet, kreativitet, kultur och solidaritet och en motvikt till materiell framgång. Och det är modigt att se kapitalbegreppet tillväxt som mjuka värden. Det borde vara viktigare att kämpa för periferins lyft än för att gynna nya klyftor i storstäder och metropoler. Men hur ska det gå till? Finns det underlag för att ett sådant synsätt återigen skulle kunna få samma genomslag som begreppet Folkhemmet? Att bygga något som försvarar grundläggande värden och innebär att jämlikhet och utveckling kan bygga på kreativitet och politisk vilja. Författaren har velat säga att det mest omoderna är att åka med i den globala karusellen utan att se konsekvenserna. En radikal rörelse kan stå för en ny syn på kapital och utveckling. Det kräver en politik som ser individer och kreativitet som mål för en politisk vänsterrörelse. Boken ska ge underlag för en bred dialog kring dessa frågor. - - - Ulf Andersson är den första i släkten att bli akademiker och att flytta till Stockholm. Han är ekonom, men vill att politik, kultur och sociala frågor ska ändra det globala synsättet. Han är intresserad av att stödja en folklig radikalism. Det har han gjort som lärare, byråkrat och organisationskonsult. Under 60-talet väcktes han av den nya synen på världen. Under 70-talet ledde det till arbete inom LO och arbetarrörelsen. Senare blev han organisationskonsult med fackliga organisationer som en viktig målgrupp. Han har som i den här boken också idéer om att förändra städer och landsdelar. Ulf har tidigare skrivit Tystnaden och det sociala kapitalet. Han fortsätter här med att beskriva ett nytt kapitalbegrepp, som har en bredare social och kulturell bas än man vanligen vill hävda.