Totalitet och oändlighet. En essä om det yttre

"Totalitet och oändlighet" är den fransk-judiske filo­sofen Emmanuel Levinas viktigaste och mest inflytelserika verk. Här utvecklar han en fenomenologiskt förankrad etik med utgångspunkt i mötet med den andre, ansikte mot ansikte. För Levinas är etiken en ”första filosofi” – det är på den all annan filosofi vilar. Den har prioritet framför både kunskapsteori och ontologi och lägger grunden för förståelsen av språket som ett delande av världen med den andre. I Levinas etik kommer det omedelbara mötet med den andre före varje reflektion över intressen eller skyldigheter. Rättvisa är för honom inte främst en fråga om opartiskhet, utan om det krav som upplevs i mötet med den andres ansikte.

Emmanuel Levinas (1906–1995) spelade en central roll för den fenomenologiska rörelsen i Frankrike. Han föddes i Litauen, studerade i Strasbourg och i Freiburg under Edmund Husserl och Martin Heidegger, och därefter i Paris. Han var professor vid Sorbonne fram till 1979. Vid sidan av sina filosofiska verk författade han kommentarer till judiska skrifter.

"Totalité et infini" utkom 1961. Nu föreligger verket för första gången i en komplett svensk översättning av Carl Cederberg, som också svarar för en inledning.