Nattglimmer : dikter

Dessa dikter har tillkommit under en längre tidsperiod. De har koncipierats i ögonblick av nåd, legat till sig, prövats, omarbetats, mognat, för att långt senare ta sin nuvarande form. Hela tiden en vilja till ljus hos dikten, ett oavbrutet sökande efter olika slags kärleksenergier och ljusmanifestationer: en småländsk skog upplyst av lingon, likväl som det sammansatta ljus som utgår från konsten, kyrkklockors klang, snödroppar och krokus om våren, månblänket i en gammal grekisk fiskares starrangripna ögon. Ja, till och med det dunkla sken som flackar i Kristusansiktena hos de utslagna på Istedgade. Även detta är närvarande. Och skuggorna i dödens närvaro Som den sommaren då solen dricker sig berusad och pojkindianer beklämda ser mörten de fångat i Gåröström sprattla sig till döds i den uttorkade dammen. Eller som minnesberöringen av ångestlågan som fladdrar till några ögonblick vid en död älskad fars tillbakaryggande inför Bockstensmannen på Varbergs museum. Mörkt lysande ordsamlingar. En förundran över naturens skönhet och mysterium. Stjärnstoftet i allt. Drömmen om gränslös gemenskap. Och livsbejakelse!