Sockenbankirerna : kreditrelationer och tidig bankverksamhet Vånga socken i Skåne 1840-1900
Författare | |
---|---|
Förlag | Nordiska Museets Förlag |
Genre | Historia och arkeologi |
Format | Danskt band |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 311 |
Vikt | 810 gr |
Utgiven | 2005-05-01 |
SAB | Qaeb-cz Vånga |
ISBN | 9789171085009 |
Människor är kulturvarelser. Det är utgångspunkten för den här boken, en historia om ett samhälles förändring.
I ett lokalsamhälle som Vånga fanns under slutet av 1800-talet människor med kunskaper och drivkraft. Sockenbankirernas verksamhet expanderade inom loppet av en generation, och det gjorde också kreditinstitutens. Efter omvandlingen var sockenbankirerna inte längre de drivande. Med sparbanken kom i huvudsak nya aktörer fram. Det skedde ett slags maktskifte som bar med sig en bestående förändring en diskontinuitet i den lokala kreditmarknadens historia. Den ekonomiska väv som länge knöt hushållen till varandra, och som bestod av rituella situationer i kedjor av mellanmänskliga relationer, ersattes långsamt av bankernas strikt formaliserade rutiner. Etableringen av banker och relationerna i form av kredittransaktioner blir begripliga när de kulturhistoriska sammanhangen görs synliga.
Uppläggningen av studien är lokalhistorisk men har också ambitionen att finna metoder för en utvidgad forskning, där kreditmarknadens betydelse för den ekonomiska tillväxten och för samhällets strukturella förändringar kan förstås.
I ett lokalsamhälle som Vånga fanns under slutet av 1800-talet människor med kunskaper och drivkraft. Sockenbankirernas verksamhet expanderade inom loppet av en generation, och det gjorde också kreditinstitutens. Efter omvandlingen var sockenbankirerna inte längre de drivande. Med sparbanken kom i huvudsak nya aktörer fram. Det skedde ett slags maktskifte som bar med sig en bestående förändring en diskontinuitet i den lokala kreditmarknadens historia. Den ekonomiska väv som länge knöt hushållen till varandra, och som bestod av rituella situationer i kedjor av mellanmänskliga relationer, ersattes långsamt av bankernas strikt formaliserade rutiner. Etableringen av banker och relationerna i form av kredittransaktioner blir begripliga när de kulturhistoriska sammanhangen görs synliga.
Uppläggningen av studien är lokalhistorisk men har också ambitionen att finna metoder för en utvidgad forskning, där kreditmarknadens betydelse för den ekonomiska tillväxten och för samhällets strukturella förändringar kan förstås.