Educare 2014:1, Artiklar
Författare | |
---|---|
Förlag | Malmö Högskola |
Genre | Pedagogik |
Format | Häftad |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 106 |
Vikt | 222 gr |
Utgiven | 2017-04-12 |
ISBN | 9789171044921 |
Educare är en sakkunniggranskad tidskrift som finns vid fakulteten för
lärande och samhälle på Malmö högskola. Dess ambition är att publicera
artiklar från det breda fält som utgör det som benämns utbildningsvetenskap.
Detta nummer (Educare 2014:1) består av fyra artiklar som samtliga
lever upp till denna målsättning och tillsammans skapar en bild av vad utbildningsvetenskap
idag kan handla om. I artikeln Elevers berättelser om
sina upplevelser av högstadiet av Helena Andersson får vi ta del av skoltrötta
ungas egna röster kring varför skolan inte alltid lyckas skapa lust och
motivation. Relationerna till lärarna beskrivs av eleverna som centralt för
att de ska finna mening i skolan. Detta resultat blir särskilt intressant i ljuset
av den offentliga aktuella skoldebatten. I Magnus Perssons Blåst? Från
kulturindustriell manipulation till entreprenöriellt lärande ges en kulturkritisk
genomgång av hur skolan förhåller sig till kultur, marknadsekonomi
och lärande. Genom analys av aktuella bloggar och med avstamp i
klassisk kulturteori framträder en bild av hur talet om entreprenöriellt lärande
bygger på paradoxer och hur det präglas av grandiosa anspråk vilket kan
medföra en brist på kritisk reflektion. I artikeln Programarbetslag som stöd
för nyexaminerade kärnämneslärare etablering som gymnasielärare skriver
Per-Åke Rosvall om de hierarkier som uppstår inom olika lärarkategorier
och gymnasieprogram inom den svenska gymnasieskolan. Enligt Rosvall
värderas de teoretiska och högskoleförberedande programmen högre än de
mer praktiska och yrkesförberedande. De aktuella PISA-undersökningarna
har riktat fokus mot elevers läsförståelse, vilket äger relevans för den avslutande
artikeln i detta nummer. I Michael Tengbergs Konstruktion och
bedömning av förmågan att läsa (och förstå) skönlitterär text. Två nedslag
i det nationella provets läsförståelsedel, åk 9 sätts bedömningen av nationella
prov i svenska under lupp. Artikeln argumenterar för att det först måste
finnas tillfredställande definitioner av elevers läsförståelse innan det går
att bedöma utfall och resultat av det nationella provet.