Nazismen i Sverige 1924-1979 : pionjärerna, partierna, propagandan
| Författare | |
|---|---|
| Medverkande | |
| Förlag | Ordfront Förlag |
| Genre | Samhälle, politik och debatt |
| Format | Storpocket |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 517 |
| Vikt | 380 gr |
| Utgiven | 2016-08-15 |
| SAB | Ocgg-c |
| ISBN | 9789170379239 |
Rasideologer, fascister, extremnationalister, nationalsocialister, antisemiter beteckningarna är många och grupperingarna åtskilligt fler i den yttersta högerns svenska 1900-talslandskap.
Anslutningen har varit störst i Västsverige och Skåne; en del anhängare har kommit från överklassen men de flesta var från lägre medelklass, arbetare eller bönder. Nazi-Tyskland var ofta förebilden men rörelserna fick också gå en taktisk balansgång beroende på Tysklands rykte i olika skeden. Några partier kom in i kommunalfullmäktige, men inget uppnådde någon parlamentarisk bas.
Ursprunget till rörelserna fanns i de antisemitiska organisationer som bildades i Sverige i slutet av 1800-talet. De låg till grund för det första nationalsocialistiska partiet, Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet, som bildades 1924 av Birger Furugård. Snart splittrades emellertid rörelsen och utbrytarna, under ledning av Sven-Olov Lindholm överlevde ända till 1950.
Det mest kända namnet var länge Per Engdahl, ledare för Nysvenska rörelsen, som var aktiv ända in på 90-talet, och Assar och Vera Oredsson i ledningen för Nordiska Rikspartiet, som grundades 1956 och har utgjort länken till dagens rasideologiska grupper.
Denna bok är den första stora vetenskapliga kartläggningen av den tidiga svenska nazismen, ett verk som kommer att bli en klassiker för lång tid framöver, skriven av den obestridda auktoriteten på svensk nazism.
FÖRFATTAREN: Heléne Lööw är fil. dr i historia och efter flera år på universitetet i Göteborg, BRÅ och Centrum för invandrarforskning nu överintendent för Forum för levande historia och docent vid Södertörns högskola. Hennes doktorsavhandling hette Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 19241950 och på Ordfront utkom 1998 Nazismen i Sverige 19801997, aktualiserad året därpå.
»Heléne Lööws bok är en forskningsprestation av stor betydelse.« HÅKAN ARVIDSSON, SVENSKA DAGBLADET
Anslutningen har varit störst i Västsverige och Skåne; en del anhängare har kommit från överklassen men de flesta var från lägre medelklass, arbetare eller bönder. Nazi-Tyskland var ofta förebilden men rörelserna fick också gå en taktisk balansgång beroende på Tysklands rykte i olika skeden. Några partier kom in i kommunalfullmäktige, men inget uppnådde någon parlamentarisk bas.
Ursprunget till rörelserna fanns i de antisemitiska organisationer som bildades i Sverige i slutet av 1800-talet. De låg till grund för det första nationalsocialistiska partiet, Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet, som bildades 1924 av Birger Furugård. Snart splittrades emellertid rörelsen och utbrytarna, under ledning av Sven-Olov Lindholm överlevde ända till 1950.
Det mest kända namnet var länge Per Engdahl, ledare för Nysvenska rörelsen, som var aktiv ända in på 90-talet, och Assar och Vera Oredsson i ledningen för Nordiska Rikspartiet, som grundades 1956 och har utgjort länken till dagens rasideologiska grupper.
Denna bok är den första stora vetenskapliga kartläggningen av den tidiga svenska nazismen, ett verk som kommer att bli en klassiker för lång tid framöver, skriven av den obestridda auktoriteten på svensk nazism.
FÖRFATTAREN: Heléne Lööw är fil. dr i historia och efter flera år på universitetet i Göteborg, BRÅ och Centrum för invandrarforskning nu överintendent för Forum för levande historia och docent vid Södertörns högskola. Hennes doktorsavhandling hette Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 19241950 och på Ordfront utkom 1998 Nazismen i Sverige 19801997, aktualiserad året därpå.
»Heléne Lööws bok är en forskningsprestation av stor betydelse.« HÅKAN ARVIDSSON, SVENSKA DAGBLADET
