Växtrevolutionen : växterna har redan uppfunnit vår framtid

Uppföljaren till den oväntade succéboken Intelligenta växter

Vi människor tar för givet att växterna är lägre stående än vi själva. Men varför skulle det vara så? Under alla tider har växterna förökat sig och koloniserat samtliga kontinenter. Idag står de för minst 80 procent av världens biomassa. De är urgamla varelser och ändå sinnebilden för modernitet, hållbarhet och innovation.

Faktum är att vi kan lära oss mycket av växternas tålmodiga och intelligenta sätt att överleva, samarbeta och blomstra.

Växter andas och skapar mat med hela kroppen. De är också extremt receptiva. Forskning gjord på professor Mancusos laboratorium vid universitetet i Florens visar att åtminstone en växt, Mimosa pudica, har förmågan att både lära sig och minnas. En annan växt, Boquila trifoliata, undgår att bli uppäten genom att plötsligt börja likna en annan växt.

Växter kan inte kan förflytta sig i egentlig mening, vilket gör dem sårbara för rovdjur och därmed uppfinningsrika. De kanske inte har någon hjärna men kan tack vare sin decentraliserade struktur forma organisationer utan kontrollcentra, där gruppen blir mer intelligent än de mest intelligenta enskilda individer.

Inom arkitekturen har såväl byggnader som flygplatser hämtat inspiration från växtvärlden. Inom teknologin har det bland annat skapats flytande farmar. Och frågan är om inte Internet kan liknas vid de viktiga, vittförgrenade rottrådarna som är växternas intelligenscentral.

Det verkar onekligen som om vi har mycket att lära av våra gröna vänner - både när det gäller att organisera vårt samhälle och hur vi ska leva våra liv.

Mancuso ur boken: Det är ingen slump att Internet, själva symbolen för vårt moderna liv, är byggt som ett rotsystem. Inget kan tävla med växter när det gäller stabilitet eller innovation. Deras sätt att fungera är en användbar modell, speciellt i en tid när förmågan att omfamna förändring och hitta innovativa lösningar har blivit en förutsättning för framgång. Vi borde ha detta i åtanke när vi planerar för vår arts framtid.

Stefano Manuso är chef på International Laboratory of Plant Neurobiology (LINV) i italienska Florens, grundare av International Society for Plant Signaling and Behavior, och professor vid Florens universitet.  
Mancusos böcker och artiklar har publicerats i mängder av internationella magasin och tidskrifter, och tidningen La Repubblica listade honom bland tjugo människor som kommer att förändra våra liv. Om hans förra bok, Intelligenta växter, skrev Göran Greider "En fullständigt fantastisk bok" i Aftonbladet.