Den sista hemligheten

Rom 1497. I skuggan av Vatikanen blir två kurirer dräpta av en munk. De har brutit förseglingen till ett mystiskt brev vars innehåll ett slutet brödraskap till varje pris vill hålla hemligt. Munken berättar senare, i vad som gått till historien som Belladonna-dokumentet, att han handlat på order av ädlingen Francesco Colonna.

Princeton 1999. Paul Harris forskar kring en gåtfull bok från Renässansen. Hans arbete följs noga av gode vännen Tom Sullivan vars pappa en gång i tiden lade ner stor forskarmöda på just den här boken. Titeln är Hypnerotomachia Poliphili (Strävan efter kärlek i en dröm). Författaren är Francesco Colonna och boken är utgiven 1499 av boktryckaren Aldus Manutius. Det är en av de märkligaste och vackraste böcker som någonsin givits ut. Den är en större raritet än Gutenbergs bibel. På ytplanet avhandlar den så skilda ämnen som erotik, arkitektur, trädgårdskonst och musik. Men dolt i texten finns ett chiffer som Paul med stegrande fascination nu håller på att knäcka. Han anar att författaren vill berätta om en ofantlig skattgömma från Renässansen. Med skräck och fasa öppnar han lager efter lager av dolda budskap. Han vet att flera personer blivit mördade för att de visste för mycket. Han vet att han och Tom nu vet ännu mer.

Den sista hemligheten är en fantasieggande spänningsroman och jämförelserna med Da Vinci-koden är oundvikliga men, som Publishers Weekly säger: Caldwells och Thomasons roman är intelligentare och bättre skriven, tänk Dan Brown korsad med Donna Tartt och Umberto Eco.

Den sista hemligheten har sålt i över 900.000 exemplar i USA och ligger stadigt förankrad på bestsellerlistorna. Bokrättigheterna är sålda i 31 länder. Filmrättigheterna är sålda till Warner Bros.

Den sista hemligheten är Ian Caldwells och Dustin Thomasons debutroman.