När Lilla syster Kanin gick alldeles vilse

Ulf Nilssons och Eva Erikssons lilla syster Kanin hoppar rakt in i våra hjärtan. Denna högt älskade lilla varelse är full av liv och egen vilja.

Glad över att få vara ensam, utan storebror, leker hon en morgon. Hon pluppar stenar i en brunn i minst två timmar, hoppar i vattenpussarna, skrämmer små kryp på vägen (fast de blir inte rädda ...), bygger en alldeles särskild sorts båtar som hon seglar med i ån. Skönt att inte storebror är med och talar om hur båtar egentligen ser ut. Hon kastar sten i den spegelblanka sjön. Hon kastar långt! Skönt att slippa en duktig storebror som visar att man kan kasta ännu längre. Hon hjular fort, fort. Så fort att hon till sist inte vet var hon är någonstans ... Hjälp! Hur ska hon hitta hem.

Lilla syster Kanin provar olika hålor. En håla med andra kaniner i, en håla med en förnäm Grävling, och sen en håla med morgonrävar i. De sover! Lilla syster Kanin smyger ut. Nu gråter hon, ensam och övergiven i de farliga rävarnas land. Men då plötsligt hör hon storebrors röst. Storebror tar henne i tassen och förmanar henne lite trivsamt och hemtrevligt strängt. Tillsammans skuttar de hem till hålan.

Nilsson & Eriksson är mästare på att skapa ett stort äventyr i den lilla barnnära världen. I alla fyra böckerna om lilla syster Kanin har de hittat rätt ton, och pricken över i:et har blivit en klart lysande stjärna! En Kaninstjärna som vi är stolta över att ha i vår serie Ekorrböcker.