AnnaMia, Ojsan och Jacko

Pär Lindblom berättar vidare om AnnaMia, flickan som vet vad hon vill. På samma sätt som i de två tidigare böckerna börjar den med att farbror Pär minns en händelse från sin barndom, där hans bästa kompis AnnaMia spelade en stor roll: Inga djur vill vara ensamma hemma på dagarna, säger AnnaMia. Det vet hon, för hon är en äkta djurvän. Därför har hon alltid med sig sin hund Ojsan i skolan. Det går bra så länge fröken Tekla undervisar, världens snällaste fröken som varken ser eller hör särskilt bra. Men det går inte lika bra när en ny fröken dyker upp, som ser och hör desto bättre. Hon tillåter inga hundar i skolan. Dessutom är hon både trött och grinig, då hennes papegoja Jacko håller henne vaken hela nätterna med sitt prat, bara för att han är så ensam på dagarna. Problem är till för att lösas, tycker AnnaMia och kommer strax med ett fiffigt förslag; Varför inte låta Ojsan och Jacko leka hemma hos fröken under lektionerna och med barnen på rasterna? Då behöver ingen vara ensam och alla blir glada. Det blir som AnnaMia säger. När väl Lena får sova på nätterna blir även hon en snäll fröken. En humoristisk och underfundig historia, berättad med färgstarka och naiva bilder till en kort och koncis text, med en lätt lakonisk ton. Även om det inte är nutid kommer igenkänningsfaktorn att vara hög för de små lyssnarna. Författaren har en förmåga att fånga barns känslolägen, här genom AnnaMias önskan om att lösa problem på ett konstruktivt sätt som verkligen gör alla glada. Hon är en riktigt god och cool hjältinna på samma gång! De tidigare böckerna om AnnaMia är: AnnaMia och önskedrömmen 1998 och AnnaMia fixar allt 1999. Mer om hennes hund berättas i pixiböckerna Ojsan, Ojsan klämmer svansen och Ojsan drömmer.