Sörj inte lidandet välkomna livet

Jag återvänder år 2014 i juli månad till samma judiska kyrkogård i Krakow. När jag står här bland de sneda gravstenarna som är övervuxna av mossa och murgröna, fylls mitt inre med en värme och tacksamhet även denna gång. Jag är tacksam över att få vara din dotter Hanna Brezinska, fånge Z-4517. Jag kommer alltid beundra ditt mod, din styrka och viljan att leva Jag beundrar och avundas din kraft. Trots din sorg över att ha bevittnat hur hela din familj mördades av nazister bet du ihop och ville inte ge dem lyckan att se hur förkrossad av smärta och sorg ditt unga hjärta var fylld med. Jag tackar dig min älskade mamma för att du orkade stå emot allt hat och ondska du blev utsatt för. Tack vare din starka vilja att överleva är vi nu generationer som kan säga: Min mamma, mormor, farmor, mormors mor och farfars mor utan din tro, din envishet att uthärda allt du fick genomlida skulle vi inte finnas.