Förändringens vindar : möten i Stockholms skärgård

- Jag och Ove Sundin från Ingmarsö var ute och jagade säl vid Röder och hade en säl med oss hem. Det var mitt i sommaren och vi åkte till Långskär och styckade. Därefter åkte vi till Rödlöga och späcket låg löst, frånskilt från skinnet i båten. I samma veva kommer Waxholmsbåten och jag bed Ove att ta hand om kött och späck för jag vill åka till min flickvän inne i stan. Gösta hoppar ombord och far iväg, men Ove tar bara hand om köttet och låter späcket ligga kvar i båten. Efter en vecka kommer Gösta hem till Söderöra igen och träffar brevbäraren Dagge Nordstedt som nyligen kört ut post till Rödlöga. Hördu Gösta, sade han. Du har en ovän på Rödlöga. Vadå, svarade jag. Det handlar visst om gammalt ruttet sälspäck. Jäklar, det ligger kvar i båten! Ja, det gör visst det, svarade han. Handlaren på Rödlöga står med mausern laddad därute. Har du sett den fan från Rödlöga, skrek handlarn till mig. Den jäkeln har åkt ifrån sitt sura sälspäck och det är inte nog med det. Mina hundar har rullat sig i det och sedan gått in i våran sängkammare och rullat sig där med! Nu är mausern osäkrad!