"Min mamma kan inte gå"

Jag kommer så väl ihåg hur jag tänkte den gången jag såg en kvinna i ett köpcentrum som satt i rullstol och hade sitt barn i knäet: ”Hoppas att jag också får barn en gång så jag får uppleva just det där, att få ha mitt barn i mitt knä.”, och det fick jag…Ibland så kryper min son upp i mitt knä och säger ”Min Mamma” och då blir jag alldeles varm inom mig och tänker: Nej, min son ska få växa upp med en glad mamma som kan göra det mesta fastän hon sitter i rullstol. Han ska inte behöva leva med en mamma som har gett upp bara för att hon sitter i rullstol.Men tänk att det ska vara tjafs bara för att man vill gå på komvux en period av sitt liv och att det skall ta så mycket kraft och energi ifrån en bara för att man vill göra samma saker som andra gör som inte är rörelsehindrade. De som gick samma ämnen som mig såg mig som en kurskamrat och inte som en rörelsehindrad med en assistent som jag var rädd att de skulle göra.Jag vill visa att det faktiskt går att förena föräldraskap och rörelsehinder. Det kan vara tufft ibland då det fortfarande lever kvar många fördomar. Jag hoppas att jag kan ta bort några av dessa fördomar genom denna bok.Annelie Johansson