Bromma : Swedavias svek mot allmänflyget
Författare | |
---|---|
Förlag | Contman AB |
Genre | Samhälle, politik och debatt |
Format | Häftad |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 256 |
Vikt | 371 gr |
Utgiven | 2019-04-25 |
SAB | Odgq |
ISBN | 9789151955681 |
Denna boken är avsedd att dokumentera och kommentera Swedavias hantering av allmänflyget på Bromma. Det upplevs av allmänflyget som ett svek.
Men boken gäller också om den passivitet som visats av Stockholm stad, som är ansvarig för regionens allmänflyg enligt beslut av regering och av riksdag. Vi har inte en enda flygplats för hemmavarande allmänflyg med asfalterade banor inom 30 km inom Stockholmsregionen. Tullinge lades ner 2004 och Barkaby 2010. Allmänflyget fick flytta till Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Det är för långt.
Samtliga 46 arrendatorer på Norra sidan och på Linta-sidan sas upp och blev utslängda. Där fanns allt vad en flygkultur innebär. Vi hade inget emot att flytta allmänflyget till Linta-sidan. En elegant lösning som finns på många andra flygplatser. Trafikflyget på ena sidan och allmänflyget på andra sidan om landningsbanan.
Bromma-avtalet gäller för Swedavia men allmänflyget har uppfattat det som solidariskt. Gällde avtalet för Swedavia, så gällde det också för allmänflyget, som funnits på flygplatsen sedan den öppnades 1936 medan Swedavia funnits där sedan 2010. Men Swedavia körde bort allmänflyget med sina obegränsade ekonomiska resurser som allmänflyget inte hade. Ett avtal ska inte läsas bara efter dess ordalydelse. Man måste också läsa mellan raderna. Det är en fråga om rättrådighet.
Swedavias beslut att köra bort allmänflyget är grundlöst. Enligt dispositionsplanerna 2004 och 2008 finns en planering för allmänflyget till Linta-området. Någon annan planering finns inte, vilket händelserna sedan 2011 bekräftat.
Swedavia har lovat att Linta-området ska upplåtas till allmänflyget om Linta-området inte kommer att användas för ”kärnverksamheten”. All planering av Bromma är nu klar och Swedavia behöver inte Linta-området. Swedavia bör därför nu erbjuda Stockholms flygklubb och AOPA området för allmänflyget. Det bör aktivt stödjas av Stockholms stad.
Men boken bör även läsas av uppsagda f.d hangarägare, piloter och andra som är intresserade av Bromma flygplats och läsa hur ett statligt bolag beter sig som ”sämst i klassen”.