Vad gör du människa? : om djuruppfödning och gifterna i det vi odlar och äter
| Författare | |
|---|---|
| Förlag | Prisma |
| Genre | Samhälle, politik och debatt |
| Format | Inbunden |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 331 |
| Vikt | 485 gr |
| Utgiven | 2009-05-19 |
| SAB | Qd-c |
| ISBN | 9789151852621 |
Vi blir vad vi äter sägs det. Men hur ska vi veta vad vi äter? I det ekologiska systemet ingår förstås även djur och natur. Trots att människan vet det så kan vi ändå konstatera att hon är det närigaste odjuret.
Morötterna smakar inte. Tomaterna innehåller mest förorenad vätska. Den sju gånger besprutade midsommarpotatisen påminner både till konsistens och smak om en vattensjuk kyrkogård. Kycklingen du köper är raketuppfödd och fylld av tillväxthormoner och antibiotika. Det krävs i stora djurbesättningar och används fortfarande för att immunförsvaret hos djuren ska fungera.
Antibiotika i massutfodring förbjöds visserligen 1986 och djuren har blivit friskare sett ur ett helhetsperspektiv. Men fortfarande används antibiotika med dispens för att förhindra spridning av bakterier och virus i större grupper.
Glappet mellan mat, landsbygd och storstad har under 1900-talets andra hälft ökat i takt med vår konsumtion. Människan har tappat kontrollen. Marknadsekonomi och driften att tjäna pengar på vad djuren producerar har dominerat och nu står vi här på 2000-talet med industrialismens konsekvenser. Sanningen är att det inte går att industrialisera djurhållning.
Vi glömmer helst tv-reportagen vi sett om vidriga djurtransporter, eftersom vi människor inte alltid vill veta varifrån biffen kommer som ligger på tallriken eller hur djuret har levt sitt liv innan det slaktades. Husdjur som avlas enbart för köttets skull är ett 1900-talsfenomen.
Astrid Lindgren stred på sin tid för djurens rätt till ett värdigt liv, kanske som en hyllning till det svenska då utdöende småjordbruket på 40-talet. Stig Claesson vurmade för bondelivet och förutspådde redan för 20 år sedan den kommande globala katastrofen. Vad innebär egentligen den nya grisfabriken, mitt i hjärtat av Småland? Och striden om kväveutsläpp, moral eller etik, vad handlar den egentligen om?
Den här boken är ett upprop till alla mänskliga djur som vill veta hur mat blir till.
Och vad som skiljer en lycklig stut från en olycklig.
Den serverar dig kunskap om hur jordbruk och människa hänger ihop.
Och skapar insikt om en matjord i balans.
Medvetna val baseras på kunskap och förändring.
Och du får ett längre och hälsosammare liv på köpet.
Morötterna smakar inte. Tomaterna innehåller mest förorenad vätska. Den sju gånger besprutade midsommarpotatisen påminner både till konsistens och smak om en vattensjuk kyrkogård. Kycklingen du köper är raketuppfödd och fylld av tillväxthormoner och antibiotika. Det krävs i stora djurbesättningar och används fortfarande för att immunförsvaret hos djuren ska fungera.
Antibiotika i massutfodring förbjöds visserligen 1986 och djuren har blivit friskare sett ur ett helhetsperspektiv. Men fortfarande används antibiotika med dispens för att förhindra spridning av bakterier och virus i större grupper.
Glappet mellan mat, landsbygd och storstad har under 1900-talets andra hälft ökat i takt med vår konsumtion. Människan har tappat kontrollen. Marknadsekonomi och driften att tjäna pengar på vad djuren producerar har dominerat och nu står vi här på 2000-talet med industrialismens konsekvenser. Sanningen är att det inte går att industrialisera djurhållning.
Vi glömmer helst tv-reportagen vi sett om vidriga djurtransporter, eftersom vi människor inte alltid vill veta varifrån biffen kommer som ligger på tallriken eller hur djuret har levt sitt liv innan det slaktades. Husdjur som avlas enbart för köttets skull är ett 1900-talsfenomen.
Astrid Lindgren stred på sin tid för djurens rätt till ett värdigt liv, kanske som en hyllning till det svenska då utdöende småjordbruket på 40-talet. Stig Claesson vurmade för bondelivet och förutspådde redan för 20 år sedan den kommande globala katastrofen. Vad innebär egentligen den nya grisfabriken, mitt i hjärtat av Småland? Och striden om kväveutsläpp, moral eller etik, vad handlar den egentligen om?
Den här boken är ett upprop till alla mänskliga djur som vill veta hur mat blir till.
Och vad som skiljer en lycklig stut från en olycklig.
Den serverar dig kunskap om hur jordbruk och människa hänger ihop.
Och skapar insikt om en matjord i balans.
Medvetna val baseras på kunskap och förändring.
Och du får ett längre och hälsosammare liv på köpet.
