Svenska biografer

Bio är inte bara film, också miljön är betydelsefull för filmupplevelsen. Varmt lysande neon och intim atmosfär framkallar en magisk evenemangskänsla i våra mer eller mindre spektakulära filmhus. Biografen är det offentliga rum som var mest typiskt för 1900-talet. På ett unikt sätt åskådliggör bion utvecklingen inom svensk arkitektur, inredning och formgivning under hela seklet. Svängarna togs ut för att prägla miljön och atmosfären efter de senaste stilidealen. Biograferna är tydligt tidstypiska i jugend, nationalromantik, 20-talsklassicism, funktionalism och 50-talsmodernism. Sekelslutets biorum är multibiograferna med sina många salonger. Trots att åtskilliga biografer lagts ner och rivits sedan tv kom i slutet av 50-talet, har vi jämfört med andra länder ovanligt många välbevarade och magnifika biografer kvar - så länge det nu varar. Några av dem är internationellt kända, däribland den av arkitekten Erik Gunnar Asplund inredda Skandia i Stockholm, som här ges en särskilt utförlig presentation. Kjell Furberg har under 90-talet fotograferat Sveriges biografer och forskat i deras historia. I detta pionjärverk presenterar han i bild och text 122 biografer, från Saga i Kalmar invigd 1906 till Filmstaden i Malmö byggd 1998. På ett engagerat och personligt sätt skildras en framträdande del av det gångna seklets svenska kulturhistoria.