Skolan som politisk organisation
| Serie | Skolan som politisk organisation |
|---|---|
| Medverkande | |
| Förlag | Gleerups Utbildning AB |
| Genre | Pedagogik |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 224 |
| Vikt | 366 gr |
| Utgiven | 2024-04-12 |
| SAB | Em |
| ISBN | 9789151109787 |
Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.
<strong>Skolan som politisk organisation</strong> belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.
I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.
<strong>Maria Jarl </strong>är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
<strong>Jon Pierre</strong> är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.
<strong>Paula Blomqvist</strong> är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
<strong>Anders Fredriksson</strong> är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.
<strong>Hanna Stafhammar Kjellgren</strong> är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare.
<strong>Daniel Nordholm </strong>är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap.
<strong>Sofia Persson</strong> är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
<strong>Ann Quennerstedt</strong> är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.
<strong>Fredrik Sjögren</strong> är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi.
<strong>Wieland Wermke</strong> är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.
